I lördagsmorse, tidigare än vad som borde vara lagligt, satt jag på hästryggen för ett dressyrpass för min tränare.
Spirre kändes pigg och glad i framridningen och även jag var hyfsat okej.
Spirre har ingen längning i sin trav att tala om, alltså han är liksom inte skapt för att trava på det sättet, hans naturliga gångart är ju egentligen snabb galopp... Så jag ville träna lite längningar och hitta lite träningssätt för detta. Förutom det gällde det att fortsätta att få honom att sätta under sig mer bak.
Och vilket härligt pass det blev! Spirre brukar normalt sett hitta femton olika ställen att sätta bakbenen på förutom inunder sig, gärna bredda dem som en travare, och det brukar ta halva passet innan han säger "men okej, då, jag sätter väl dem under magen då!". Men nu räckte det med första samlingarna i trav så satt de som en smäck på rätt ställe! Jag riktigt kände hur ryggen höjdes under mig och det gav ju helt nya förutsättningar för träning.
Spirre kändes glad och arbetsvillig och kanske, kanske, vi har lagt det där diffusa bakom oss nu, kanske att det var stora blodmasken som var boven i dramat och när den nu är borta och det finns nytt, härligt friskt gräs att äta, så blir Spirre frisk och glad igen!
Vi tränade också på längningarna som sagt, jag fick rida öppna på långsidan och ur den samlingen rida längning på hörnlinjen mot kortsidan omväxlande med att öka på långsidorna. Viktigt att jobba honom rejält under sig och ur det öka. T sa att han tar i fint med bakbenen men får liksom inte till det i bogarna. Ska träna på boggymnastik i sommar så blir det nog bättre!
Härligt pass som gav en fin och härlig känsla både i kropp och själ och Spirre gick nöjd och glad till betet och stoppade mulen djupt ner i gräset!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar