Norrland

Jag har köpt ny kamera och var tvungen att testa den på väg hem.

Flyttångest

Arvid har fått eget rum och sover sin första natt i det just nu.

Jag har ångest.

Allvarligt talat så känns det som att han redan har flyttat hemifrån! Jag har stått och tittat ut i vårt stora, tomma sovrum och har... ångest!

Nej, det är inget specifikt mammigt - även Simon har ångest....

Ska det vara så här nu?

Men, det är också skönt att få tillbaka vårt sovrum. Att kunna prata högt, ha lamporna tända, använda strykbord och mangel och sortera in tvätten i garderoberna efter åtta på kvällen. Små saker som jag inte trodde att jag skulle sakna.

Lugnare för Arvid också - inga som kommer och stör honom elva på kvällen eller sju på morgonen... :)

Ja, det blir nog bra. Jag kan ju inte ha honom i livmodern hela hans liv!

Simon äter aldrig ensam

Det här är en vanlig syn en lördag morgon.

Legally blonde, typ

Igår var det Glitter & Glamourparty med stallkompisarna. Ruskigt roligt och jag har träningsvärk i magen av allt skrattande!

Vi var några som smet från festen en liten stund för att besöka ett årsmöte. I våra glitter & glamourkläder... Jag fick en mycket vacker rosa fluffpenna med rosa discokula i änden av tant E i födelsedagspresent. Den fick göra sin plikt då jag blev vald till sekreterare för årsmötet. Där satt jag, längst bak i rummet och skrev för brinnande livet medan rosa fluff och kula dansade omkring i sin egen stayin' alive groove....

33

Idag blir jag 33.

Vilken mellanålder, liksom. Inte 30 som är stort och jämnt, inte 31 som min sambo sa var min rätta ålder (trätt-i-ett), inte 32 som är en rund och bra ålder, liksom 34 och inte 35 som är halvjämnt.

Nä, bara 33.

God visit

Tack, tant E för god kaka och gott sällskap!

Aj, aj, min mage värker fortfarande av för mycket av det goda.... ;)

Stor-Erik

För er som sett Pistvakt så presenterar jag härmed Stor-Erik som bäbis:

Hjärtedag

Happy Valentine till alla bloggläsare!

Själv har jag tillbringat all tid i dag i soffan och rört mig minimalt. Så jag har inte ens köpt den obligatoriska chokladasken till Simon men han, den supergullige, köpte mig en LuckyRider-tidning... *puss*

Men ge er nu!

"Du har en ovanligt seg sjukdom. Normalt sett så tar 4 tabletter MTX kål på det mesta".

Jag har alltså fortfarande hög sänka (88) och har idag tömt och sprutat båda(!) knäna med kortison....

Nu höjer vi dosen på MTX:en och sen får den en månad på sig att visa vad den går för, sen blir det andra åtgärder.

Hektisk start - lugnt slut

I går kväll funderade jag på hur jag skulle få ihop starten på den här dagen.

Jag skulle nämligen infinna mig på familjecentralen med Arvid kl. 11.00 för att lyssna på Elins moster och innann dess skulle jag hinna ta ut pengar och titta in med dem till Sara hovis i stallet, samt mata Arvid som ju normalt sover mellan 10:00 och 10:30 samt äter 11.00... Ja, ni ser att det lätt blir en dubbelbokning....

Men vi hann. Exakt kl. 11.00 satt han i mitt knä och sög det sista ur nappflaskan medan Guran satt igång att prata.

Sen lugnade det sig lite och vi avslutade med en timmes kurs i babymassage vilket Arvid uppskattade storligen. Fast mest kanske för att han var enda killen och hade ett helt gäng tjusiga brudar kring sig... :)

Busy, busy

I helgen har jag och Arvid roat varandra då Simon varit på skotertur med jobbet.

Jag har tapetserat en vägg i Arvids rum och stickat (!) ett par sockar åt honom. Jag har inte stickat sedan tidiga tonår men efter lite uppfriskning hos min mamma i fredags så gick det ju riktigt bra!

Arvid har förstå varit arbetsledare för dessa båda övningar och kommit med muntra tillrop såsom "öööhhh!", "aaaaahhhh!", mfl.

Mitt japanska namn

Tydligen blir mitt namn på japanska detta:

Mikarinkittaka Ridotamemeki

Elände

Jag vet inte vad vi gjort men om vi vore katoliker skulle vi nog tillbringa större delen av dagen i bikt och botgörelse nu.

Jag är dålig igen och de vill spruta mer kortison i knäna (just det - ni läste rätt - har fått en bakercysta på det vänstra, tidigare helt friska knäet).

Samtidigt lades svärfar in i fredags och idag tömde de hans ena lunga på 7 dl. Detta på en man som nog inte kommer ihåg sist han var hos en läkare, så länge sedan är det. Vad vattnet beror på vet vi inte men det finns risk för att det är allvarligt.

I morgon begraver vi Arvids gammelfarmor...

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta... Arvid måste vi dock ha fått för balansens skull eftersom han nu är den som skänker leenden åt hela familjen. :)

Häpen

Jag kom alldeles av mig. Botgörelsen uteblev liksom.

Jag hade normal träningsvärk i armarna dagarna efter men inget särskilt ont i lederna.

Förrän nu... Ikväll börjar det likna samma gamla visa igen - ont i lederna och lätt febrig.

En veckas respit. Blev det inte längre?

Botgörelse

Det kommer att bli så att jag måste botgöra mina synder denna dag.

Men det var det värt. :)