När Spirre var yngre gjorde han illa sig så mycket att han ett tag gick under smeknamnet "Skadan". På senare år har han varit riktigt frisk, bara en bruten manke och en gaffelbandsskada på säkert fem år, det tycker jag är ganska bra relativt sett.
Och numera är han inte bara skadefri, han är ju också hyfsat okej i kroppen och ser sund och vältränad ut.
Men säg det som varar. Igår gjorde han illa sig i hagen, hur är det ingen som vet, men en rimlig gissning är att han rullat sig i leran (eftersom han var helsvart på ena sidan och över båda framknäna) och att han i leran hittat på något vasst, en sten eller annat.
I alla fall så har han skurit upp höger framben från strax nedanför knät (puh!) och ytterligare ca 7-8 centimeter ned. Dessutom hade han tryckt in grus och gegga och sårfickan sträcker sig på utsidan rätt hyfsat långt - inte bra! Benhinnan är skadad men sträcksenan verkar ha klarat sig bra.
Veterinären kom och satte dränage och sydde ihop honom med ett antal stygn så nu är det konvalescens och medicinering som gäller några veckor framöver. Men är det inte vacker ironi att jag just nu har köpt en sadel till honom som jag tror kommer att passa bra?
Med tanke på hur jag mår i höfterna just nu så är det antagligen bra med en paus från ridningen. Var på massage igår och den var superbra men jag hade svårt att koppla bort min skadade häst ur hjärnan så jag var lite disträ.
1 kommentar:
å, så trist jeg blir. følger med på FB... håper at alt blir bra! god bedring, tenker masse på dere.
Skicka en kommentar