söndag 19 juni 2011

Dressyrtävling, Jemtryttarna, LA:3

Så har vi varit iväg på årets första tävling, den första på tre år och vår allra första LA:3.

Ja, vad ska man säga? Procenten var ju usel (49,67 % enligt protokollet, men de har räknat fel och det var värre än så - 48,06 %), men det bekommer mig inte så mycket, vilket är en skön och ovan känsla mot förut. Varför det, då?

Jo, när jag tävlade Spirre förr om åren så kändes det mest som att jag red in och hoppades att vi skulle ha tur och att det skulle gå bra. Av sig självt, liksom. Det för att jag kände att jag inte kunde RIDA honom, vare sig med skänkel eller hand för då fick han sjutton ben och slog sig fri från tygeln. Så istället satt jag blixt stilla och hade urstark hand som liksom höll fast honom neråt.... Klart att jag då var jättenervös och sen väldigt besviken över varje resultat.

Nu när jag red var det helt annorlunda! Han var stabil i formen, var påverkbar och jag kunde rida varje steg. Stödet i tyglarna var jättefint och jag vågade rida med handen framme, det är till och med så att jag ser på filmen att jag gärna hade kunnat korta upp tyglen något. Det är också första protokollet någonsin utan "över tygeln", "slår sig fri" och "lydig, men spänd häst". Det där är rena vinsten för mig!

Men vad var det som då drog ner poängen? Ja, dels var nog domaren överlag lite tuff med poängen idag, men det som gjorde att just vi hamnade sist i resultatlistan är att Spirre inte har takt och balans i sina gångarter, ffa galoppen. Det är faktiskt så att det är sämre nu än vad det varit tidigare i vinter. Ska låta massören gå igenom honom och se och sen ska vi stärka gångarter hela sommaren och göra ett nytt försök (LA:4) i augusti, på hemmaplan. Han blir inte heller igenom i ryggen och det är ju något som vi också alltid jobbat med, men nu när stödet på bettet börjar komma bra så ska väl det här också släppa till. Sen gjorde vi lite småmissar, typiskt nog i de delar som har koefficient, men de borträknat skulle vi ändå bara ha haft ca 52 % så det är gångarterna och lösgjordheten som är problemet.

Visst är det lite pinsamt att inte ens vara med tvekan godkänd i första starten men jag tycker att vi med våra förutsättningar, klarade det rätt okej iaf. Han skötte sig (fick omdömet lydig häst), jag skötte mig (fick 6:a på vägarna) och det kändes som ett himla bra kvitto på det vi jobbat med på sistone. Nu ska jag ha honom själv i sommar och förhoppningsvis kunna rida oftare och mer regelbundet, istället för 1-2 gånger i veckan. Det är ju ändå bara två år sedan som jag öht inte kunde sitta i sadeln och funderade allvarligt på att sälja honom...

3 kommentarer:

Mariell og Kashmir sa...

Eg liker virkelig å lese bloggen din, Camilla! Spesielt når du forteller om Spirre;)

Jeg syns også at du bør sitte igjen med en god føløelse- med meg på ryggen gikk han jo knappt godkjent i LB! I tillegg kan man jo legge til at LA skal og bør være vanskeligere, for etter det er det jo middels! ;)

Lykke til videre med stevnene, og prøv å legg ut filmen dersom du vil dele det med en slik nyfiken en som meg:)

Camilla sa...

:) Jag ska lägga ut filmen bara jag blir vän med nya filmredigeringsprogrammet. Håll ut - det kommer! :)

elin sa...

hejja dej och spirre!