Vad gör man inte för att få rida?

Red lektion i torsdags men det är ju inte ens roligt att berätta om då det bara blir smärta, smärta, smärta... Red hela passet men var j-ligt nära att kliva av vid flertalet gånger. Så fort jag öht försökte sitta normalt i sadeln och slappna av så gungade det till lite okontrollerat i höftområdet och det känns verkligen som att någon kör en morakniv in i benet och skär av nerverna ända ner till foten. Vänster värst men höger inte långt efter.

Men jag har varit till sjukgymnasten idag och hon säger att det är bra att jag rider ändå, för det är troligen enda gången då musklerna får en rejäl töjning. Och det är ju så att rida är det jag vill göra och då gör jag vad jag kan för att få kroppen att fungera så att jag ska klara av det, så ridningen blir en drivkraft åt rätt håll.

Men nu är jag fast i en negativ spiral. Jag skulle behöva slappna av i musklerna för att de ska sluta inflammera, men slappnar jag av så har jag inte kontroll över rörelserna till 100 % och då finns risken att det gör omänskligt ont lite då och då, så då spänner jag hela muskelkorsetten och då blir de än mer inflammerade och smärtan ökar och musklerna spänner sig ännu mer... *suck*

Så nu siktar vi in oss på smärtlindring, utprovning av TENS-apparat om två veckor och sen måste jag leta reda på någon som kör laser på folk i närområdet. Tydligen gör jag alla gymnastiska övningar och stretch som är verksamma så jag kan inte göra så mycket mer på det området.

Så hur gick egentligen lektionen då? Ja, Spirre var i vanlig ordning en riktig gentleman, det kan inte ha varit lätt att ha mig på ryggen första 20 minutrarna. Vi red klockan och galopperade en hel del och rätt mycket i förvänd. Spirre överraskade med att gå riktigt stadigt och bra i galopperna, kul!