Idag har jag provat en del nya saker. Ja, inte bara jag.
Det är första dagen jag har ensam vårdnad om Spirre. Känns märkligt då jag det senaste året mest sett mig som en gästryttare. Men idag var också första gången på länge som jag och Märeth red ut tillsammans. Och för henne var det första natten i nya lägenheten, 30 meter från stallet. Jag blev alldeles glad när jag såg henne komma ut på bron och säga "go'morron" när jag kastat ut hö i hagarna. :) Det var också min första stallmorgon på mycket länge. För Sune var det första dagen tillbaka i stalllet och Spirre blev nog väldigt glad att få en kompis igen.
Jag och Arvid har i eftermiddag varit till kvarterets lekpark för första gången och åkt rutschkana tillsammans. Det var kul! Jag har också grävt grävskopa i sandlådan (Arvid förstod inte riktigt att det skulle vara kul, men okej då - mamma ser ju ut att gilla det) och gungat Arvid på en sån där häst på fjäder, om ni förstår vad jag menar.
Och Arvid gjorde sina första försök att seriöst äta själv med gaffel ikväll. Han har länge tagit besticken och stoppat dem i munnen om jag först försett besticket med mat, men nu spetsade han en makaron själv och stoppade i munnen. Glad blev jag, inte så mycket för att matningen snart är över, utan för att han utvecklas och lär sig nya saker.
Och så passade jag på att byta till höstfärger här på bloggen.
En bra dag. :)
söndag 31 augusti 2008
lördag 30 augusti 2008
rekommendationsbrev till en ängel
Under det senaste året har Mariell Boga tagit hand om min häst, Spirre, då jag själv varit oförmögen på grund av sjukdom. Detta har inneburit att hon tagit hand om min häst helt själv, haft ansvar för mat och mockning, träning och tävling och allt runtomkring.
Mariell är intelligent, samarbetsvillig, ansvarstagande, rolig, trevlig, snäll, duktig, självgående, ambitiös och omtänksam. Och detta är bara en del av allt hon är. Dessutom är hon norska med en ljuvlig dialekt.
Som ryttare har hon en sits att döda för, en enorm ryttarkänsla med en hand som är flexibel och stilla på samma gång. Hon är målmedveten och envis och tränar vidare trots frusna händer och tår och djup björnskräck.
Mariells hästkunskaper är grundliga och hon lär sig hela tiden nya saker med ett öppet sinne och vilja att förstå mer. Detta även när det vi utsatt henne för egentligen är helt obegripligt.
Hon skulle ha fått tagit hand om min häst i evighet om hon själv inte valt att avsluta och åka hem till sitt älskade Norge. Och jag tycker att hon gör rätt - hon har en talang som inte ska kastas bort på ridsportens u-land och jag önskar henne stor framgång och enorm lycka inom vad hon än tar sig för.
Hejdå, kära Mariell - jag har inte ord för hur mycket jag och Spirre kommer att sakna dig!
Kram
Mariell är intelligent, samarbetsvillig, ansvarstagande, rolig, trevlig, snäll, duktig, självgående, ambitiös och omtänksam. Och detta är bara en del av allt hon är. Dessutom är hon norska med en ljuvlig dialekt.
Som ryttare har hon en sits att döda för, en enorm ryttarkänsla med en hand som är flexibel och stilla på samma gång. Hon är målmedveten och envis och tränar vidare trots frusna händer och tår och djup björnskräck.
Mariells hästkunskaper är grundliga och hon lär sig hela tiden nya saker med ett öppet sinne och vilja att förstå mer. Detta även när det vi utsatt henne för egentligen är helt obegripligt.
Hon skulle ha fått tagit hand om min häst i evighet om hon själv inte valt att avsluta och åka hem till sitt älskade Norge. Och jag tycker att hon gör rätt - hon har en talang som inte ska kastas bort på ridsportens u-land och jag önskar henne stor framgång och enorm lycka inom vad hon än tar sig för.
Hejdå, kära Mariell - jag har inte ord för hur mycket jag och Spirre kommer att sakna dig!
Kram
Ojdå! En katt blev två!
Vi skulle bara hämta Stutz från trevliga familjen Svedberg i Härnösand (Arvid ville nog för övrigt stanna där) och så låg då en liten svart katthona i buren när vi skulle åka hem och ojdå, hon följde visst med hon också! :)
Får jag presentera Stutz och Catalina (från Pontiac Catalina, kallas för "Lina")!
Vi hjälps väl åt?
tisdag 26 augusti 2008
Arvid 070905
Älskade Barn
Så kom du då till oss du älskade barn,
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring,
små fötter och fingrar, din hud och din doft
så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
så är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara
Arvid firar sin ettårsdag lördag 6 september från klockan 15. Den som inte kan komma då är välkommen på fredag eftermiddag!
Stutz alias Cliff
Cliff har nu bytt namn. Han heter Stutz Bearcat men kallas för Stutz.
Stutz var en sån där udda bilmodell som bara tillverkades några få år men dess största förtjänst är att Elvis började köpa på sig några såna då han lessnade på Cadillacs.
Och det som är gott nog åt the King är gott nog åt oss! :)
Stutz var en sån där udda bilmodell som bara tillverkades några få år men dess största förtjänst är att Elvis började köpa på sig några såna då han lessnade på Cadillacs.
Och det som är gott nog åt the King är gott nog åt oss! :)
Ringar'n as The King
söndag 24 augusti 2008
riddagbok 080823
Dressyrträning idag, första på säkert 1,5 år. Jag var lite ringrostig och blev lite trött i huvudet av alla kommandon och fick en blackout när jag skulle rida en halvt igenom (för er som inte rider så är det en ridväg som innebär i slutändan att man byter varv, jag fortsatte i samma varv... *ops!*)
Men på det stora hela gick det bra! Långt över förväntan då jag hade en riktigt kass kroppdag hela dagen med ont i ländryggen och ont i höften. Med ett par värktabletter innanför västen och lite uppvärmning så kändes det riktigt, riktigt bra.
Jag fick rida lite lösgörande, öppna på volten och långsidan, skänkelvikning diagonalen och längs fyrkantspåret, galopp på volten, förvänd, mm.
Allt gick bra förutom vänster galopp på slutet och förvänd galopp öht då jag började bil väl trött i mina obefintliga benmuskler och hade svårt att sitta stilla med skänklarna vilket gör att känsliga Spirre får tusen signaler, spänner sig och får åtta ben...
Mariell filmade det hela och förutom att man får ett lätt epilepsianfall av att filmen skakar (jo, det är sant! :)) så ser man ju att jag inte har tappat så jättemycket. Skulle behöva komma ner mer och länga skänkeln och ha längre läder men i början känns de jag har som för långa men jag kände mot slutet av passet att jag har kunnat längt ett hål till. Sen ser jag väldigt stel ut över axelpartiet men det kändes inte så och jag har ingen träningsvärk där idag så jag vet inte varför det ser ut så.
Sen önskade jag att Spirre hade en stabilare galopp som inte är så j-la svår att rida (vänster galopp framförallt) för nu kan jag knappt galoppera utan att det blir pannkaka. Men tränaren tyckte att jag antingen bara skulle träna galoppfattningar eller inte galoppera alls tills jag är stabilare. Och jag funderar på att bara galoppera i början av passet då jag är pigg i musklerna och klarar att sitta stilla.
Men det känns iaf jätteskönt att vara i gång igen och att det går åt rätt håll. Jag hade inte särskilt ont i går kväll (jag byggde en TV-bänk till klockan ett på natten...) och idag är det bara ländgryggen som känns och det har jag listat ut varför. Tränaren sa att jag svankade i galoppen och när jag "stoppade in rumpan" så blev ridningen bättre. Antagligen går jag och svankar lite hela tiden för att jag saknar muskler i mellandelen och därför får jag ont i ryggen.
Nä, nu ska jag upp till ridhuset och filma Mariell och Carro!
Men på det stora hela gick det bra! Långt över förväntan då jag hade en riktigt kass kroppdag hela dagen med ont i ländryggen och ont i höften. Med ett par värktabletter innanför västen och lite uppvärmning så kändes det riktigt, riktigt bra.
Jag fick rida lite lösgörande, öppna på volten och långsidan, skänkelvikning diagonalen och längs fyrkantspåret, galopp på volten, förvänd, mm.
Allt gick bra förutom vänster galopp på slutet och förvänd galopp öht då jag började bil väl trött i mina obefintliga benmuskler och hade svårt att sitta stilla med skänklarna vilket gör att känsliga Spirre får tusen signaler, spänner sig och får åtta ben...
Mariell filmade det hela och förutom att man får ett lätt epilepsianfall av att filmen skakar (jo, det är sant! :)) så ser man ju att jag inte har tappat så jättemycket. Skulle behöva komma ner mer och länga skänkeln och ha längre läder men i början känns de jag har som för långa men jag kände mot slutet av passet att jag har kunnat längt ett hål till. Sen ser jag väldigt stel ut över axelpartiet men det kändes inte så och jag har ingen träningsvärk där idag så jag vet inte varför det ser ut så.
Sen önskade jag att Spirre hade en stabilare galopp som inte är så j-la svår att rida (vänster galopp framförallt) för nu kan jag knappt galoppera utan att det blir pannkaka. Men tränaren tyckte att jag antingen bara skulle träna galoppfattningar eller inte galoppera alls tills jag är stabilare. Och jag funderar på att bara galoppera i början av passet då jag är pigg i musklerna och klarar att sitta stilla.
Men det känns iaf jätteskönt att vara i gång igen och att det går åt rätt håll. Jag hade inte särskilt ont i går kväll (jag byggde en TV-bänk till klockan ett på natten...) och idag är det bara ländgryggen som känns och det har jag listat ut varför. Tränaren sa att jag svankade i galoppen och när jag "stoppade in rumpan" så blev ridningen bättre. Antagligen går jag och svankar lite hela tiden för att jag saknar muskler i mellandelen och därför får jag ont i ryggen.
Nä, nu ska jag upp till ridhuset och filma Mariell och Carro!
tisdag 19 augusti 2008
riddagbok 080819
Tog det lugnt ikväll vilket betyder kängor utan sporrar, jeanschaps och sidepullen och ut och lufsa i skogen.
Eller lufsa och lufsa, jag var så inspirerad av Elins och mitt samtal igår kväll att jag bestämde mig för att rida öppnor och slutor i skritt överallt där det var möjligt, dvs på vägen och lägdorna.
Spirre var superlugn ikväll, nästan lite lat. Svarade halvdåligt när jag var utan sporrar så jag började med att etablera skänkeln som framåtdrivande. Det fattade han direkt och tog den bättre sen. Fick göra samma med skänklarna för sidförande då han blev alldeles för seg i öppnorna.
Efter lite förberedande arbete på det sättet så gick det riktigt bra sen! Han sökte sig fint framåt-nedåt efter bara några steg i öppnorna. Lite seg var han att svara på tygeln men han var ju faktiskt utan bett, vilket jag oftast glömmer när jag rider på sidepullen. Ett bett ger ju lite mer exakt kommunikation ändå.
Red skogstigarna på berget hemöver och det var riktigt mysigt därinne i regnvåta skogen. Var ute ca en timme och av de travade jag max en halv minut, resten skritt.
Knäet kändes fantastiskt bra men istället hade jag ovanligt ont i höften och det släppte inte heller.
Elin, jag tror vi tar lektionen från marken på torsdag så att min höft orkar träningen på lördag!
Eller lufsa och lufsa, jag var så inspirerad av Elins och mitt samtal igår kväll att jag bestämde mig för att rida öppnor och slutor i skritt överallt där det var möjligt, dvs på vägen och lägdorna.
Spirre var superlugn ikväll, nästan lite lat. Svarade halvdåligt när jag var utan sporrar så jag började med att etablera skänkeln som framåtdrivande. Det fattade han direkt och tog den bättre sen. Fick göra samma med skänklarna för sidförande då han blev alldeles för seg i öppnorna.
Efter lite förberedande arbete på det sättet så gick det riktigt bra sen! Han sökte sig fint framåt-nedåt efter bara några steg i öppnorna. Lite seg var han att svara på tygeln men han var ju faktiskt utan bett, vilket jag oftast glömmer när jag rider på sidepullen. Ett bett ger ju lite mer exakt kommunikation ändå.
Red skogstigarna på berget hemöver och det var riktigt mysigt därinne i regnvåta skogen. Var ute ca en timme och av de travade jag max en halv minut, resten skritt.
Knäet kändes fantastiskt bra men istället hade jag ovanligt ont i höften och det släppte inte heller.
Elin, jag tror vi tar lektionen från marken på torsdag så att min höft orkar träningen på lördag!
självplock häggmispelbär!
Intresserad av att göra som kanadensarna och äta häggmispelbärspaj? Varsågoda och kom och plocka hemma hos mig!
Av någon anledning har jag i år miljoner med stora blåsvarta bär i häcken. De liknar blåbär men är större och fruktköttet är nästan vitt. Helt ätliga - det har jag trippelkollat! - och jag har också gjort saft på dem tidigare år.
Men de är rätt så fadda i smaken så bäst ska tydligen likör bli, vilket jag ska testa i år. Men jag har plockat min dryga liter nu och det finns många, många, många liter kvar!
De är jättelätta att plocka, nästan ramlar av kvisten och ner i handen, färdigrensat och klart! :)
Välkomna!
söndag 17 augusti 2008
My name is Cliff
Låt mig presentera Cliff!En cool kille på ca 13 veckor. Hans pappa är en stor, lugn och röd(!) katt som är 50 % Maine Coon / 50% skogis, mamman 50 % skogis och resten bondkatt och det är hennes färg som Cliff har fått.
Nästa helg är han 14 veckor och anländer då till Villa Jakobi!
Men, han kan ju inte heta Cliff. Inte för att det är något fel på Cliff utan för att vårt signum är att alla våra katter har jänkebilsrelaterade namn. Kustom hette Kustom Tudor de Soto (Kustom Cars (ja, det ska vara med K), Ford Tudor och Chysler's de Soto), Chevelle kom sig av min 67 Chevrolet Chevelle och Lizzy hette egentligen Tin Lizzy vilket är smeknamnet på T-forden (plåt-lisa).
Så vad ska Cliff heta? Dags att ta fram jänkebilsböckerna!
Jag tar gärna emot tips!
lördag 16 augusti 2008
vilken dag!
Vilken dag det har varit idag för inte bara mig utan för många andra i min "krets"!
Det största idag är att Mariell och Spirre fick över 60 % på LB:2 och därmed placerade sig som tvåa i klassen och fick rida ärevarv! Jag har inte fattat att det här verkligen har hänt. Det har liksom varit ett utopiskt mål, alltså nästintill omöjligt att nå, att Spirre med ryttare skulle placera sig på en dressyrtävling?! Men nu har det hänt och det visar att ingenting är omöjligt! Bilder från den här fantastiska händelsen finns som vanligt hos vår hovfotograf (åh, vad jag älskar när ord kan ha dubbla, korrekta betydelser!) Sofie Marklund: http://havsengel.blogg.se/2008/august/080816-dressyrtavling-i-osterasen.html
Om vi fortsätter på hästtemat så befinner sig ursus-elina i Vindeln på Bent-kurs. Därifrån ringde hon vid halv tre idag och var helt lyrisk! Och jag och Mariell blev än mer avundsjuka... ;) Men hon har lovat att förmedla sina nyvunna kunskaper till oss i form av lektioner så jag ser verkligen fram emot det!
Märeth har varit på superbra seminarium om företagarinnor som hölls på en levande fäbodvall utanför Valsjöbyn. Fin miljö och bra föreläsare förgyllde hennes och hennes mors och systers dag!
Simon flög till Salem utanför Stockholm i går kväll och återkom ikväll körandes i sin nyinköpta Chevrole Caprice Brougham. Han är så stolt över bilen så jag är osäker på om jag öht får åka i den eller om jag sliter för mycket på den då? :) Men Märeth, jag och Madde tog en raggarrunda i den ikväll och den var verkligen glassig!
Inte Simons men en likadan
Så kanske månen, solen, Jupiter och någon annan himlakropp har stått i linje idag för att orsaka en superdag för så många samtidigt!
torsdag 14 augusti 2008
riddagbok 080814
Skulle rida lite lösgörande och allmänt känna av lite inför tävlingen på lördag.
Så blev det också.
Iaf i början.
Men inte så mycket på slutet, tyvärr.
Spirre kändes jätte-jätte-jättefin i traven och var superfin i munnen idag. Han hade dock sprungit en massa i hagen innan turen och kändes lite stel vänster bak, vilket han ju visserligen brukar kunna göra.
Jobbade mest bara lösgörande, voltarbete, skänkelvikning, öppna och lite, lite sluta. Kändes som sagt finfin! Bra i formen, mjuk i munnen och smidig och böjbar.
Så galopperade vi. Eller ja, det gjorde jag direkt från början och det gick superbra, men så ökade jag kraven lite efter travarbetet (satte mig ner, typ) och då tappade han massor i vänster galopp. Lyckades hitta rytmen lite då och då, men lite kantigt blev det nog och jag studsade mest i sadeln.
Så var jag egentligen nöjd och skulle bara rida igenom LB:2. Allt gick jättebra och jag hade ett stort leende på läpparna. Tills jag skulle öka i galopperna. KATAFUCKINGSTROF! När jag ökade så tappade han antingen benen eller så slog han upp huvudet när jag skulle ta ner till arbetsgalopp igen.
Och då var jag ju tvungen att ta igenom det. Ja, eller hur. Först blev det bara pannkaka, han blev spänd och struttig, men med lösningarna från Heidi så kunde jag få tillbaka en del av avslappningen men då var han istället lite trött och slutade att tänka. Men till slut kunde jag öka hyfsat i några språng, ta tillbaka, öka igen osv med bibehållen galopp men han kröp upp ur formen då också.
Det kändes som ett misslyckande och att jag hållit på alldeles för länge, men det var nog bara min känsla för jag hade varit ute totalt i drygt en timme bara.
Dock var det en sak som var superbra - det kändes nästan som förut att rida!!! Ont i höften när jag satt upp men släppte sen, knäet fungerade bättre än väntat och jag kunde RIDA förutom att jag också blev lite trött i mina obefintliga ben- och ryggmuskler efter en stund. Kanske därför galoppen blev som den blev? Men jag kunde sitta ordentligt i sadeln, rida med sätet och kände mig som en RIKTIG ryttare äntligen!
Efteråt fick Spirre stretching, massage, liniment, badrock och lindade ben så jag tror att han sover gott i boxen i natt. :)
Nu ser jag fram emot nästa pass, men jag måste också hitta någon att dela min häst med. Hm.
Så blev det också.
Iaf i början.
Men inte så mycket på slutet, tyvärr.
Spirre kändes jätte-jätte-jättefin i traven och var superfin i munnen idag. Han hade dock sprungit en massa i hagen innan turen och kändes lite stel vänster bak, vilket han ju visserligen brukar kunna göra.
Jobbade mest bara lösgörande, voltarbete, skänkelvikning, öppna och lite, lite sluta. Kändes som sagt finfin! Bra i formen, mjuk i munnen och smidig och böjbar.
Så galopperade vi. Eller ja, det gjorde jag direkt från början och det gick superbra, men så ökade jag kraven lite efter travarbetet (satte mig ner, typ) och då tappade han massor i vänster galopp. Lyckades hitta rytmen lite då och då, men lite kantigt blev det nog och jag studsade mest i sadeln.
Så var jag egentligen nöjd och skulle bara rida igenom LB:2. Allt gick jättebra och jag hade ett stort leende på läpparna. Tills jag skulle öka i galopperna. KATAFUCKINGSTROF! När jag ökade så tappade han antingen benen eller så slog han upp huvudet när jag skulle ta ner till arbetsgalopp igen.
Och då var jag ju tvungen att ta igenom det. Ja, eller hur. Först blev det bara pannkaka, han blev spänd och struttig, men med lösningarna från Heidi så kunde jag få tillbaka en del av avslappningen men då var han istället lite trött och slutade att tänka. Men till slut kunde jag öka hyfsat i några språng, ta tillbaka, öka igen osv med bibehållen galopp men han kröp upp ur formen då också.
Det kändes som ett misslyckande och att jag hållit på alldeles för länge, men det var nog bara min känsla för jag hade varit ute totalt i drygt en timme bara.
Dock var det en sak som var superbra - det kändes nästan som förut att rida!!! Ont i höften när jag satt upp men släppte sen, knäet fungerade bättre än väntat och jag kunde RIDA förutom att jag också blev lite trött i mina obefintliga ben- och ryggmuskler efter en stund. Kanske därför galoppen blev som den blev? Men jag kunde sitta ordentligt i sadeln, rida med sätet och kände mig som en RIKTIG ryttare äntligen!
Efteråt fick Spirre stretching, massage, liniment, badrock och lindade ben så jag tror att han sover gott i boxen i natt. :)
Nu ser jag fram emot nästa pass, men jag måste också hitta någon att dela min häst med. Hm.
tisdag 12 augusti 2008
sökes: en Mariell
Sökes
Mariell, eller någon med hennes egenskaper
Jag behöver någon som kan ta hand om min häst några gånger per vecka, helst 3-4 dagar. Att "ta hand om" min Spirre innebär:
*Mocka, gör i ordning foder, spåna, mm.
*Ta stallpass 1-2 gånger per vecka.
*Gosa med min häst.
*Rida min häst.
*Rida träningar och tävlingar på min häst.
*Ha kul med min häst.
*Plus annat som det innebär att ha häst på deltid.
Spirre är världens bästa häst. Faktiskt. Han är ingen superhäst i en specifik gren, utan är väldigt mångsidig plus att han är en riktig gentleman som är lyhörd, uppmärksam och hänsynsfull. Spirre är arab, är 13 år gammal och ca 156 cm hög.
Han har tränats och tävlats i följande grenar:
Distansritt upp till Medelsvår
Western upp till C-nivå
Dressyr upp till LA-nivå
Hoppning upp till LD-nivå
Om du känner att du är rätt för mig och Spirre så skicka ett mail:
camilla@hulkki.z.se
Mariell, eller någon med hennes egenskaper
Jag behöver någon som kan ta hand om min häst några gånger per vecka, helst 3-4 dagar. Att "ta hand om" min Spirre innebär:
*Mocka, gör i ordning foder, spåna, mm.
*Ta stallpass 1-2 gånger per vecka.
*Gosa med min häst.
*Rida min häst.
*Rida träningar och tävlingar på min häst.
*Ha kul med min häst.
*Plus annat som det innebär att ha häst på deltid.
Spirre är världens bästa häst. Faktiskt. Han är ingen superhäst i en specifik gren, utan är väldigt mångsidig plus att han är en riktig gentleman som är lyhörd, uppmärksam och hänsynsfull. Spirre är arab, är 13 år gammal och ca 156 cm hög.
Han har tränats och tävlats i följande grenar:
Distansritt upp till Medelsvår
Western upp till C-nivå
Dressyr upp till LA-nivå
Hoppning upp till LD-nivå
Om du känner att du är rätt för mig och Spirre så skicka ett mail:
camilla@hulkki.z.se
fredag 8 augusti 2008
60
Jag ska på fest i morgon med 70-tals tema men hittar inget i 70-tals väg att ha på mig när jag letar igenom garderoben här hemma. Men däremot hittade jag något mer åt 60-talet fast allt är nyinköpt...
torsdag 7 augusti 2008
ryggskottsepidemi
jag: "Hej, stranger, kul att se dig, hur är det?"
tant E: "Jodå, men jag har haft ryggskott sedan i torsdags."
jag: "Va? Det är inte sant! Jag fick just ryggskott också...!"
Ja, ryggskott och ryggskott, men j-ligt ont i ländryggen fick jag bara efter att jag försökte dra igång bensingrästrimmern i stallet.
Det visade sig att vi var flera stycken som för tillfället har rejält ont i ryggen och frågan är om det kan gå i epidemi? Kan ett virus orsaka muskelsmärtor i ryggen? Verkar ju osannolikt att så många skulle få oväntat ont i ryggen vid samma tillfälle....
Lejsamt är det iaf eftersom varken liniment, värktabletter eller värkgel biter på det hela. Så det blev ingen ridning ikväll, istället slog jag gräs och flyttade på spånvagnen men det gjorde ju inte ryggen bättre...
tant E: "Jodå, men jag har haft ryggskott sedan i torsdags."
jag: "Va? Det är inte sant! Jag fick just ryggskott också...!"
Ja, ryggskott och ryggskott, men j-ligt ont i ländryggen fick jag bara efter att jag försökte dra igång bensingrästrimmern i stallet.
Det visade sig att vi var flera stycken som för tillfället har rejält ont i ryggen och frågan är om det kan gå i epidemi? Kan ett virus orsaka muskelsmärtor i ryggen? Verkar ju osannolikt att så många skulle få oväntat ont i ryggen vid samma tillfälle....
Lejsamt är det iaf eftersom varken liniment, värktabletter eller värkgel biter på det hela. Så det blev ingen ridning ikväll, istället slog jag gräs och flyttade på spånvagnen men det gjorde ju inte ryggen bättre...
tisdag 5 augusti 2008
riddagbok 080805
Ni får ursäkta men jag kommer att rida så sällan till en början att det har nyhetsvärde varje gång och därför tar min riddagbok återigen plats på bloggen.
Ikväll red jag först lite på ridplanen eftersom jag var såååå sugen att testa det jag såg Mariell göra för Heidi i helgen.
Det gick så där. Bitvis gick det riktigt bra, Spirre hittade formen automatiskt och tappade han den var det super att använda en tygel i taget, traven var jättefin och han kändes jämn och stadig och hade mer stöd i handen än jag är van vid. Galopperna var jättefina, speciellt höger.
Men han var lite ovan vid att JAG red dressyr, ovan vid hur jag sitter nu och dessutom lite pigg så han var bitvis tittig och spänd, men det gick snabbt över. Så bättre ändå än väntat. Däremot har jag INGA muskler kvar och muskelkorsetten över mellanlivet existerar knappt. Detta gör att jag inte har balans att lägga hjälperna där jag vill, och dessutom inte har balans ifall det blir lite fel i kommunikationen så då börjar jag studsa istället varje gång Spirre blir springig och hög i halsen. Men det accepterar jag och tycker att det ändå gick bra utifrån förusättningarna. Jag, och Spirre, tog det lugnt och satsade främst på avslappningen och lugnet. Dessutom kändes sadeln jättebra! Nu studsade jag inte lika mycket som sist jag red i den och den kändes smal nog för min höft.
Jag försökte också att rida galoppslutor och det gick väldigt bra i högersluta men i vänster tappade vi galoppen varje gång och det blev pannkaka, så det gav jag upp efter ett par försök, jag måste bli mer stabil först.
Trots att vi testade lite av varje så blev det en skrittur i skogen och var ändå hemma inom en timme. Spirre fick stretching och lite massage med liniment, vilket han tyckte var skönt. Han var inte så reserverad mot mig som han brukat vara på sistone. Tyckte kanske att det var kul att matte var där och brydde sig om honom?
Knäet, då? Jodå, visst får jag lite livräddningsits, inte av rädsla för att ramla av utan av rädsla att det ska göra ont om jag tar för mycket stöd i stigbygeln eller använder skänkeln för mycket. Direkt efteråt var det ömt, men det tror jag mestadels är mina otränade muskler som är trötta. Jag mockade efter ridningen och efter det kändes det bättre så jag tror att det gick riktigt bra. Men jag har träningsvärk nästan hela tiden nu eftersom jag hela tiden anpassar mig till mer belastning. Men det är en skön känsla - inte ont, utan bara "vekhet som lämnar kroppen... "! ;)
Ikväll red jag först lite på ridplanen eftersom jag var såååå sugen att testa det jag såg Mariell göra för Heidi i helgen.
Det gick så där. Bitvis gick det riktigt bra, Spirre hittade formen automatiskt och tappade han den var det super att använda en tygel i taget, traven var jättefin och han kändes jämn och stadig och hade mer stöd i handen än jag är van vid. Galopperna var jättefina, speciellt höger.
Men han var lite ovan vid att JAG red dressyr, ovan vid hur jag sitter nu och dessutom lite pigg så han var bitvis tittig och spänd, men det gick snabbt över. Så bättre ändå än väntat. Däremot har jag INGA muskler kvar och muskelkorsetten över mellanlivet existerar knappt. Detta gör att jag inte har balans att lägga hjälperna där jag vill, och dessutom inte har balans ifall det blir lite fel i kommunikationen så då börjar jag studsa istället varje gång Spirre blir springig och hög i halsen. Men det accepterar jag och tycker att det ändå gick bra utifrån förusättningarna. Jag, och Spirre, tog det lugnt och satsade främst på avslappningen och lugnet. Dessutom kändes sadeln jättebra! Nu studsade jag inte lika mycket som sist jag red i den och den kändes smal nog för min höft.
Jag försökte också att rida galoppslutor och det gick väldigt bra i högersluta men i vänster tappade vi galoppen varje gång och det blev pannkaka, så det gav jag upp efter ett par försök, jag måste bli mer stabil först.
Trots att vi testade lite av varje så blev det en skrittur i skogen och var ändå hemma inom en timme. Spirre fick stretching och lite massage med liniment, vilket han tyckte var skönt. Han var inte så reserverad mot mig som han brukat vara på sistone. Tyckte kanske att det var kul att matte var där och brydde sig om honom?
Knäet, då? Jodå, visst får jag lite livräddningsits, inte av rädsla för att ramla av utan av rädsla att det ska göra ont om jag tar för mycket stöd i stigbygeln eller använder skänkeln för mycket. Direkt efteråt var det ömt, men det tror jag mestadels är mina otränade muskler som är trötta. Jag mockade efter ridningen och efter det kändes det bättre så jag tror att det gick riktigt bra. Men jag har träningsvärk nästan hela tiden nu eftersom jag hela tiden anpassar mig till mer belastning. Men det är en skön känsla - inte ont, utan bara "vekhet som lämnar kroppen... "! ;)
söndag 3 augusti 2008
semesterbilder
Så, som utlovat, så kommer här några representativa bilder från semestern!
Spirre med nyfiken killing.
Arvid tittar på traktorer i Flykäl´n
Arvid och Telluz hälsar och väntar på båt- och badtur
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)