tisdag 5 augusti 2008

riddagbok 080805

Ni får ursäkta men jag kommer att rida så sällan till en början att det har nyhetsvärde varje gång och därför tar min riddagbok återigen plats på bloggen.

Ikväll red jag först lite på ridplanen eftersom jag var såååå sugen att testa det jag såg Mariell göra för Heidi i helgen.

Det gick så där. Bitvis gick det riktigt bra, Spirre hittade formen automatiskt och tappade han den var det super att använda en tygel i taget, traven var jättefin och han kändes jämn och stadig och hade mer stöd i handen än jag är van vid. Galopperna var jättefina, speciellt höger.

Men han var lite ovan vid att JAG red dressyr, ovan vid hur jag sitter nu och dessutom lite pigg så han var bitvis tittig och spänd, men det gick snabbt över. Så bättre ändå än väntat. Däremot har jag INGA muskler kvar och muskelkorsetten över mellanlivet existerar knappt. Detta gör att jag inte har balans att lägga hjälperna där jag vill, och dessutom inte har balans ifall det blir lite fel i kommunikationen så då börjar jag studsa istället varje gång Spirre blir springig och hög i halsen. Men det accepterar jag och tycker att det ändå gick bra utifrån förusättningarna. Jag, och Spirre, tog det lugnt och satsade främst på avslappningen och lugnet. Dessutom kändes sadeln jättebra! Nu studsade jag inte lika mycket som sist jag red i den och den kändes smal nog för min höft.

Jag försökte också att rida galoppslutor och det gick väldigt bra i högersluta men i vänster tappade vi galoppen varje gång och det blev pannkaka, så det gav jag upp efter ett par försök, jag måste bli mer stabil först.

Trots att vi testade lite av varje så blev det en skrittur i skogen och var ändå hemma inom en timme. Spirre fick stretching och lite massage med liniment, vilket han tyckte var skönt. Han var inte så reserverad mot mig som han brukat vara på sistone. Tyckte kanske att det var kul att matte var där och brydde sig om honom?

Knäet, då? Jodå, visst får jag lite livräddningsits, inte av rädsla för att ramla av utan av rädsla att det ska göra ont om jag tar för mycket stöd i stigbygeln eller använder skänkeln för mycket. Direkt efteråt var det ömt, men det tror jag mestadels är mina otränade muskler som är trötta. Jag mockade efter ridningen och efter det kändes det bättre så jag tror att det gick riktigt bra. Men jag har träningsvärk nästan hela tiden nu eftersom jag hela tiden anpassar mig till mer belastning. Men det är en skön känsla - inte ont, utan bara "vekhet som lämnar kroppen... "! ;)

1 kommentar:

Anonym sa...

HÄRLIGT!