En klassisk historia!
Så underbart med snö!
9:e december
Vi vaknade upp här i Arjeplog till en underbar matta av kristallvit snö, som täckte varenda centimeter av landskapet. Vilken fantastisk syn! Finns det något vackrare ställe i hela världen?
Att flytta hit var det bästa jag någonsin gjort.
Jag skottade för första gången på flera år och kände mig som ung på nytt. Jag skottade både vår uppfart och trottoaren. I eftermiddags kom snöplogen och fyllde trottoaren med snö igen och blockerade uppfarten, så jag fick ta en vända till med snöskyffeln.
Vilket underbart liv.
12:e december
Solen har smält all vår fina snö, vilken besvikelse. Min granne säger att jag inte ska oroa mig, vi kommer absolut att få en vit jul. Ingen snö på julen skulle ju vara förskräckligt!
Anders säger att i slutet på vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö igen. Jag tror inte att det är möjligt.
Anders är en trevlig människa, jag är glad att han är vår granne.
14:e december
Snö, underbara snö! Det kom 20 cm i natt.
Temperaturen hade sjunkit till -20. Kylan får allting att gnistra. Vinden gjorde mig lite kall, men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och trottoarerna.
Detta är livet!
Snöplogen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö igen.
Jag insåg inte att jag skulle behöva skotta så här mycket, men jag kommer verkligen i form på det här viset.
15:e december
50 cm till.
Sålde min Volvo och köpte en fyrhjulsdriven bil i stället. Köpte vinterdäck till frugans bil och två extra snöskyfflar.
Frugan vill skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta fungera, men jag tycker det verkar löjligt.
Vi bor ju faktiskt inte i Alaska.
16:e december
Snöstorm i morse.
Föll omkull på isen på uppfarten när jag saltade. Ont som fan. Frugan skrattade i en timme… Roligt…
17:e december
Fortfarande långt under noll grader.
Vägarna är för isiga för att man ska kunna ta sig någonstans. Det var strömavbrott i fem timmar. Inget att göra utom att stirra på frugan och försöka att inte irritera henne. Vi skulle nog ha köpt en vedspis, men det erkänner jag inte för henne. Jag hatar när hon har rätt.
Jag kan inte fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget vardagsrum.
20:e december
Elektriciteten är tillbaka igen, men det kom 35 cm till av den där vita skiten i natt.
Mer snöskottning, det tog hela dagen. Snöplogen kom två gånger idag. Försökte hitta en grann-unge som kunde skotta, men dom var upptagna med att spela hockey sa dom.
Jag tror dom ljuger.
Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga efter en snöslunga, men dom var slut. Dom får kanske hem fler i mars.
Jag tror dom ljuger.
Anders säger att jag måste skotta annars kommer kommunen att göra det och sedan skicka mig en räkning på jobbet.
Jag tror Anders ljuger också!
22:a december
Anders hade rätt om att det blir en vit jul.
Det föll 32 cm till av vit jävla snö inatt och det är så in i helvete kallt att det antagligen inte kommer att smälta förrän i Augusti!
Det tog mig 45 minuter att klä på mig och gå ut och skotta i morse, sedan blev jag pissnödig. När jag klätt av mig, pissat och klätt på mig igen så var jag för trött för att skotta. Försökte hyra Anders att ta hand om snöröjningen resten av vintern eftersom han ju har en plog på sin lastbil, men han säger att han inte har tid.
Jag tror att den jävla skitstöveln ljuger!!
23:e december
Bara 5 cm snö idag.
Det är nollgradigt nu.
Frugan ville att jag skulle jul dekorera huset i morse. Är hon helt jävla slut eller? Varför sa hon inte det för en månad sen? Hon säger att hon gjorde det, men jag tror fan kärringjäveln ljuger!
24:e december
God jul!
15 cm.
Snön har blivit så jävla hårt packad av snöplogen att jag bröt avskyffeljäveln. Tror jag fick en hjärtattack också.
Om jag får tag på han som kör plogbilen så ska jag fan i mej ta tag ipungen på han och dra han genom snön! Jag vet att det jävla psykot gömmer sig runt hörnet och väntar på att jag skottat färdigt, sen kommer han i 100 knyck och plogar igen allt..
Tanten ville att vi skulle sjunga julsånger medans vi öppnadejulklapparna, men jag var för upptagen med att spana efter plogbilen…
25:e december
50 cm till av förbannad jävla snö!!.
Blev insnöad.
Tanken på att skotta får mitt blod att koka. Gud vad jag hatar SNÖ!!!
Plogbilsföraren stannade till idag och frågade hur läget va, jag slogtill den jäveln i huvet med skyffeln…
26:e december
Fortfarande insnöad.
Vad fan skulle jag flytta hit för, jävla håla!! Och allt var HENNES idé..Hon går mig på nerverna…
28:e december
Fortfarande insnöad.
Satmaran gör mig galen.
29:e december
25 cm till.
Anders säger att jag måste skotta taket annars kan det rasa in.
Jävla dumskalle, tror han att jag är helt sänkt eller??
30:e december
Taket rasade in.
Plogföraren har stämt mig på 1 miljon för att jag slog honom i huvet och kärringen har åkt till sin mamma…
31:a december
Eldade upp hela jävla hushelvetet.
Ingen mer snöskottning här!!
8:e januari
Jag mår så bra.
Jag älskar dom här små pillren dom ger mig, men varför är jag fastbunden i sängen?
söndag 21 december 2008
onsdag 17 december 2008
en dag som alla andra
Det här är "mitt företag". Jag håller till i delen som kallas Kommunledningsförvaltningen/Personal.
Men ni ser att jag utanför min lilla värld har ett hav av verksamheter. Jag har tur att ha förmånen att få en insyn i alla dessa verksamhet, både politiskt och förvaltningsmässigt sett. Den ni ser här är förvaltningsorganisationen, den politiska ser lite annorlunda ut (färre rutor men med mer högtravande namn).
Idag är en typisk arbetsdag. Började morgonen med att läsa och besvara mina mail, titta på hemsidan för nyheter, titta lokaltidningarna (bara ÖP, av någon anledning laddar LT så sakta att jag blir tokig). Ingår lite i mitt jobb - att se vad som skrivs om kommunen och känna av attityder, strömningar.
Sen högg jag in på det som jag var tvungen att lämna igår just när jag hade världens workflow. Jag avskyr när det blir så. Ni vet när man känner att man vet exakt hur man ska lägga upp arbetet, fingrarna kliar av att få skriva ner allt som är i huvudet och man bara känner hur bra allt kommer att bli. Och då måste man gå hem. Jag avvägde en kort stund att ta med datorn hem (har ju bärbar) för att fortsätta när Arvid sover middag, men så insåg jag att jag efter att ha ätit lunch skulle vara mycket mindre arbetsbenägen och mer sovbenägen så jag lämnade min arbetskamrat på kontoret.
Idag fanns en del av workflowen kvar och jag blev klar med det jag hade tänkt. Nu efter denna korta passus ska jag arbeta vidare med nästa del i detta arbete. Men nyss ramlade ett förfrågningsunderlag in på mailen som önskade min uppmärksamhet en stund för att lösa ett lite problem. Sånt är roligt - att få läsa igenom utkast och komma med kommentarer om innehåll och struktur.
I eftermiddag ska jag på kurs. Inget ovanligt i det, vi har interkurser lite då och då i det ena och det andra, men idag är det något helt nytt. Jag ska på brandskyddsutbildning och lära mig hur man gör vid eventuell brand. Kul!
Men ni ser att jag utanför min lilla värld har ett hav av verksamheter. Jag har tur att ha förmånen att få en insyn i alla dessa verksamhet, både politiskt och förvaltningsmässigt sett. Den ni ser här är förvaltningsorganisationen, den politiska ser lite annorlunda ut (färre rutor men med mer högtravande namn).
Idag är en typisk arbetsdag. Började morgonen med att läsa och besvara mina mail, titta på hemsidan för nyheter, titta lokaltidningarna (bara ÖP, av någon anledning laddar LT så sakta att jag blir tokig). Ingår lite i mitt jobb - att se vad som skrivs om kommunen och känna av attityder, strömningar.
Sen högg jag in på det som jag var tvungen att lämna igår just när jag hade världens workflow. Jag avskyr när det blir så. Ni vet när man känner att man vet exakt hur man ska lägga upp arbetet, fingrarna kliar av att få skriva ner allt som är i huvudet och man bara känner hur bra allt kommer att bli. Och då måste man gå hem. Jag avvägde en kort stund att ta med datorn hem (har ju bärbar) för att fortsätta när Arvid sover middag, men så insåg jag att jag efter att ha ätit lunch skulle vara mycket mindre arbetsbenägen och mer sovbenägen så jag lämnade min arbetskamrat på kontoret.
Idag fanns en del av workflowen kvar och jag blev klar med det jag hade tänkt. Nu efter denna korta passus ska jag arbeta vidare med nästa del i detta arbete. Men nyss ramlade ett förfrågningsunderlag in på mailen som önskade min uppmärksamhet en stund för att lösa ett lite problem. Sånt är roligt - att få läsa igenom utkast och komma med kommentarer om innehåll och struktur.
I eftermiddag ska jag på kurs. Inget ovanligt i det, vi har interkurser lite då och då i det ena och det andra, men idag är det något helt nytt. Jag ska på brandskyddsutbildning och lära mig hur man gör vid eventuell brand. Kul!
lördag 13 december 2008
mpd liksom
Ja... eh... Nu är det ju så att jag står i en sån där fas igen där jag håller på att ändra mitt tänkande. Därför blir ett sånt här test som Linn, Elin och Sofie också har gjort, lite konstiga när man gör dem då man svarar en sak på hur man gör och en helt annat på hur man skulle vilja göra. Men nedanstående är mitt resultat. Ska bli kul att höra kommentarer på det. Det skrämde mig lite, minst sagt.
Min personlighetstyp:
Allvarliga och lågmälda. Söker trygghet och ett lugnt liv. Ytterst noggranna, ansvarstagande och pålitliga. God koncentrationsförmåga. Ofta positiva till att upprätthålla existerande traditioner och institutioner. Arbetar hårt och är välorganiserade. Målinriktade. När de väl bestämt sig kommer de nästan alltid att framgångsrikt slutföra sina projekt.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Företagsledare, operativa chefer, administratörer, kamrerer, banktjänstemän, poliser, detektiver, domare, advokater, läkare, tandläkare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, revisorer, elektriker, matematiklärare, maskiningenjörer, stålarbetare, tekniker.
Men så skrämd ska jag kanske inte bli... Låt se - om vi kollar karriärerna, så har jag faktiskt jobbat med följande:
Företagsledare, administratör, programmerare, dataspecialist, matematiklärare (vik)...
Sen är min högsta dröm sedan barnsben att bli detektiv (Kitty, ni vet).
DET MÄRKLIGA är att det inte står med personalvetare, vilket jag ju faktiskt är... :)
Min personlighetstyp:
Allvarliga och lågmälda. Söker trygghet och ett lugnt liv. Ytterst noggranna, ansvarstagande och pålitliga. God koncentrationsförmåga. Ofta positiva till att upprätthålla existerande traditioner och institutioner. Arbetar hårt och är välorganiserade. Målinriktade. När de väl bestämt sig kommer de nästan alltid att framgångsrikt slutföra sina projekt.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Företagsledare, operativa chefer, administratörer, kamrerer, banktjänstemän, poliser, detektiver, domare, advokater, läkare, tandläkare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, revisorer, elektriker, matematiklärare, maskiningenjörer, stålarbetare, tekniker.
Men så skrämd ska jag kanske inte bli... Låt se - om vi kollar karriärerna, så har jag faktiskt jobbat med följande:
Företagsledare, administratör, programmerare, dataspecialist, matematiklärare (vik)...
Sen är min högsta dröm sedan barnsben att bli detektiv (Kitty, ni vet).
DET MÄRKLIGA är att det inte står med personalvetare, vilket jag ju faktiskt är... :)
en sjuk vecka senare
Jag har inte kunnat skriva här även om jag velat. Från tisdag kväll till typ fredag kunde jag inte ens klia mig själv på nästippen med höger hand eftersom jag inte kunde böja armbågen så mycket som behövdes... :( Dessutom har jag gått på penicillin hela veckan utan att bli märkbart bättre i snorigheterna.
Men en spruta kortison senare och en mängd med kortisontabletter så kan jag iaf skriva kortare meddelande innan det värker. Var till reumatologen i onsdags och nu blir det lite mer utredningar och sen kanske jag får det eftertraktade enbrelet. Vi får se.
Det bästa med besöket var att jag och Annica (som fick agera chaufför) hade väldigt trevligt och roligt tillsammans trots att jag inte var smärtfri en sekund. På hemvägen fotade jag nedanstående med Annicas mobilkamera. Såna här gånger känns det som en ynnest att få bo där man bor.
måndag 8 december 2008
dumma, dumma, dumma jag
Varför var jag tvungen att rida igår?
Javisst, jag hade visserligen ingen feber igår morse men så dålig som jag varit hela förra veckan så borde jag nog ha tagit en extra vilodag. Och visst, jag mådde visserligen helt okej igår kväll, orkade till och med städa lite.
MEN fy vad jag är dålig idag!! Vaknade tidigt av att jag inte kunde andas. Fullproppad med gulgrönt var/slem och jag stod säkert i fem minuter och kraxade och snöt mig och det bara kom mer och mer och mer... :( Stora, halvtorkade klumpar blandat med segt grönaktigt slem... UÄCK!
Så nu är jag sjukskriven den här veckan ut samt att jag fick penicillin eftersom jag går på immunhämmare.
Arvid är tussig igen också och är hemma med mig idag men för honom gör de inget. Barn ska tydligen vara sjuka hela tiden och INGA som helst föräldraargument biter på sjukvården. Att han är tröttare än normalt fast att det är en och en halv vecka sen han hade feber och att han börjat snora och hosta igen, samt har en vit blåsa på tungan sen flera veckor - allt det är tydligen helt normalt.
Nu ska vi bädda ner oss i soffan och titta på tecknat hela förmiddan.
Javisst, jag hade visserligen ingen feber igår morse men så dålig som jag varit hela förra veckan så borde jag nog ha tagit en extra vilodag. Och visst, jag mådde visserligen helt okej igår kväll, orkade till och med städa lite.
MEN fy vad jag är dålig idag!! Vaknade tidigt av att jag inte kunde andas. Fullproppad med gulgrönt var/slem och jag stod säkert i fem minuter och kraxade och snöt mig och det bara kom mer och mer och mer... :( Stora, halvtorkade klumpar blandat med segt grönaktigt slem... UÄCK!
Så nu är jag sjukskriven den här veckan ut samt att jag fick penicillin eftersom jag går på immunhämmare.
Arvid är tussig igen också och är hemma med mig idag men för honom gör de inget. Barn ska tydligen vara sjuka hela tiden och INGA som helst föräldraargument biter på sjukvården. Att han är tröttare än normalt fast att det är en och en halv vecka sen han hade feber och att han börjat snora och hosta igen, samt har en vit blåsa på tungan sen flera veckor - allt det är tydligen helt normalt.
Nu ska vi bädda ner oss i soffan och titta på tecknat hela förmiddan.
söndag 7 december 2008
dagens resultat
Så har jag gjort ännu en klubbtävling i dressyr med klubbmästerskap.
LB:1, som var klubbmästerskap och för mig första klassen idag, avgjordes med något av det jämnaste i resultatväg jag sett på klubben på länge. Och det var trion som red distriktslagfinalen som placerade sig inom typ 7 poäng. Carro/Lego vann på 64 % - GRATTIS! - Maja/Peter Pan tvåa på 63% och själv kom jag in som trea på 62 % och det är jag supernöjd med! Spirre gick jämnt och fint i hela programmet och framförallt traven kändes jättebra och han skötte sig bättre än vanligt i galopperna. Men jag kände att jag höll i lite för mycket och att han hamnade bakom och det var det som drog ner poängen lite. Men jag fick en 7:a på sitsen!!! Måste också nämna att Inga-Lill gjorde en fin ritt på Zixten och kom fyra på 53 %.
Nästa klass var LA:1 och där var det bara jag och Carro som startade. Carro vann på 59 % (tror jag det var?) och jag och Spirre fick 54 % vilket ju inte säger så mycket om ritten då den var långt ifrån jämn. Vi började kanon i travprogrammet och jag kände verkligen hur bra det var, sen fungerade INGENTING i galopperna och det är inte bra i LA:1 med sina små volter och förvända galopp... :( Kände redan när jag red fram innan start att han blev spänd då han fick för sig att ena hörnet var läskigt och är Spirre spänd är galopperna katastrof. Protokollet ser roligt ut, för man kan tro att jag bytt häst mitt i. Först ideligen 6:or och 7:or, sen bara 4:or och någon enstaka 5:a... :) Dock hade jag nosen framme i den här klassen!
Det intressanta var att höger galopp var sämre än vänster... Det har väl typ aldrig hänt så lite måste träningen för Heidi ha gett - något händer med honom, vänster galoppen blir bättre och då balanserar han antagligen om sig i muskulatur och så och för tillfället får då höger galoppen stryka på foten. Sen hänger det mycket på mig också, kanske det mesta, för jag blev spänd då jag märkte att han inte svarade som han skulle i galoppen och då blev det än värre.
Slutkommentaren från domaren (som också kom fram och pratade med mig efteråt) var att Spirre ser jättebra ut i travprogrammen men behöver stärka galoppen. Han är lydig och trevlig men behöver engagera sig mer bak. Jag rider prydligt men behöver se till att nosen inte hamnar bakom.
Så ingen vinst i dag heller, jag lyckas alltid vara 2:a eller 3:a på alla klubbmästerskap, oavsett gren. Men jag är jättenöjd, framförallt att ha fått över 60 % av en domare som bara för några år sedan dömde mig till 47 % i samma klass - vi måste alltså ha blivit bra mycket bättre. :) Sen är jag grymt nöjd med 7:an på sitsen med tanke på min kropp. Men jag kände att jag satt bra idag, fick ner benen ordentligt och kunde driva mer avslappnat.
Ja, så nu sitter jag under en filt och känner mig trött, fortfarande snorig efter förkylningen och har hyfsat ont i vänster höft. Men det var nog värt det ändå... :)
LB:1, som var klubbmästerskap och för mig första klassen idag, avgjordes med något av det jämnaste i resultatväg jag sett på klubben på länge. Och det var trion som red distriktslagfinalen som placerade sig inom typ 7 poäng. Carro/Lego vann på 64 % - GRATTIS! - Maja/Peter Pan tvåa på 63% och själv kom jag in som trea på 62 % och det är jag supernöjd med! Spirre gick jämnt och fint i hela programmet och framförallt traven kändes jättebra och han skötte sig bättre än vanligt i galopperna. Men jag kände att jag höll i lite för mycket och att han hamnade bakom och det var det som drog ner poängen lite. Men jag fick en 7:a på sitsen!!! Måste också nämna att Inga-Lill gjorde en fin ritt på Zixten och kom fyra på 53 %.
Nästa klass var LA:1 och där var det bara jag och Carro som startade. Carro vann på 59 % (tror jag det var?) och jag och Spirre fick 54 % vilket ju inte säger så mycket om ritten då den var långt ifrån jämn. Vi började kanon i travprogrammet och jag kände verkligen hur bra det var, sen fungerade INGENTING i galopperna och det är inte bra i LA:1 med sina små volter och förvända galopp... :( Kände redan när jag red fram innan start att han blev spänd då han fick för sig att ena hörnet var läskigt och är Spirre spänd är galopperna katastrof. Protokollet ser roligt ut, för man kan tro att jag bytt häst mitt i. Först ideligen 6:or och 7:or, sen bara 4:or och någon enstaka 5:a... :) Dock hade jag nosen framme i den här klassen!
Det intressanta var att höger galopp var sämre än vänster... Det har väl typ aldrig hänt så lite måste träningen för Heidi ha gett - något händer med honom, vänster galoppen blir bättre och då balanserar han antagligen om sig i muskulatur och så och för tillfället får då höger galoppen stryka på foten. Sen hänger det mycket på mig också, kanske det mesta, för jag blev spänd då jag märkte att han inte svarade som han skulle i galoppen och då blev det än värre.
Slutkommentaren från domaren (som också kom fram och pratade med mig efteråt) var att Spirre ser jättebra ut i travprogrammen men behöver stärka galoppen. Han är lydig och trevlig men behöver engagera sig mer bak. Jag rider prydligt men behöver se till att nosen inte hamnar bakom.
Så ingen vinst i dag heller, jag lyckas alltid vara 2:a eller 3:a på alla klubbmästerskap, oavsett gren. Men jag är jättenöjd, framförallt att ha fått över 60 % av en domare som bara för några år sedan dömde mig till 47 % i samma klass - vi måste alltså ha blivit bra mycket bättre. :) Sen är jag grymt nöjd med 7:an på sitsen med tanke på min kropp. Men jag kände att jag satt bra idag, fick ner benen ordentligt och kunde driva mer avslappnat.
Ja, så nu sitter jag under en filt och känner mig trött, fortfarande snorig efter förkylningen och har hyfsat ont i vänster höft. Men det var nog värt det ändå... :)
torsdag 4 december 2008
hepp!
Jag trodde jag var säker. Säker på att jag kunde programmen inför söndagens tävling. Ja, iaf LB-programmet och LA har jag ridit innan det ändrade det lite och ändringarna är till det bättre för Spirres del så jag tänkte att det här blir lugnt.
Sen upptäckte jag att det inte är LB:2 som jag trodde, utan LB:1 då allt går på kortbana. Hepp! Det kan jag typ inte alls så nu blev det plötsligt två program att lära sig samt nästan ingen tid att träna på eftersom jag fortfarande är hostig, snorig och febrig. Siktar på att rida igenom programmen på lördag morgon och då måste det sitta för sen är det ju tävling på söndag eftermiddag....
Nåja, ibland går det som bäst när man inte är så förberedd och därmed har förväntningar på sig.
Det som är bra är att Spirrellen, dvs Spirre-Ellinor, håller igång honom som aldrig förr så jag behöver inte oroa mig över att han ska vara oriden! :)
Sen upptäckte jag att det inte är LB:2 som jag trodde, utan LB:1 då allt går på kortbana. Hepp! Det kan jag typ inte alls så nu blev det plötsligt två program att lära sig samt nästan ingen tid att träna på eftersom jag fortfarande är hostig, snorig och febrig. Siktar på att rida igenom programmen på lördag morgon och då måste det sitta för sen är det ju tävling på söndag eftermiddag....
Nåja, ibland går det som bäst när man inte är så förberedd och därmed har förväntningar på sig.
Det som är bra är att Spirrellen, dvs Spirre-Ellinor, håller igång honom som aldrig förr så jag behöver inte oroa mig över att han ska vara oriden! :)
onsdag 3 december 2008
när man börjar tvivla och tro
Jag letade igenom några fotoskivor ikväll i jakt på en bild på Kustom men jag hittade ingen. Det stämmer, ni läste rätt - det är INTE Kustom på bilden här ovan, ni som kände honom vet ju hur han såg ut. Det är Lina och den begynnande - skrämmande - likheten som gör sig bäst just på bild, håller på att få Simon och mig att på allvar tro på reinkarnation.
Hon blir mer och mer lik honom för varje dag, så pass att vi rycker till när vi ser henne i ögonvrån. Dessutom var vi ju inte tänkt att ta med henne hem men hon valde oss, och sen är hon född 1,5 månad efter att Kustom dog.
Det enda som skiljer är att hon är Simons katt och Kustom han var min, han var direkt svartsjuk på Simon och visade det gärna tydligt genom att missnöjt lämna sängen när Simon la sig på kvällarna...
åren går
Så här såg det ut för ett år sedan och nu är det snart dags igen. På söndag ska dock jag sitta i sadeln på Spirre för att tävla klubbdressyr och just nu är jag döförkyld så det känns ju som en bra uppladdning... NOT!
fredag 28 november 2008
mod
Modig är den som erkänner att den har fel, inte kan eller inte vet, utan att bortförklara eller skylla ifrån sig, och som då vågar stå kvar och se om vargarna tar en.
Det modet belönar sig rikligt när vargarna förvandlas till snälla lamm och en varm känsla av frid kommer över en.
Det modet belönar sig rikligt när vargarna förvandlas till snälla lamm och en varm känsla av frid kommer över en.
söndag 23 november 2008
spirreryttare
Det här kändes bra!
Ellinor som provred Spirre gjorde det med glans! En lugn och duktig ryttare som direkt fick Spirre att slappna av så långt det nu var möjligt eftersom han var lite pigg. Skritt, trav och galopp gick superbra, trots att galoppen var lite väl snabb i början... ;)
Dessutom gillade hon sadeln (vem gör inte det?) och tyckte att stallet var jättemysigt. Bara plus alltså!
Ellinor som provred Spirre gjorde det med glans! En lugn och duktig ryttare som direkt fick Spirre att slappna av så långt det nu var möjligt eftersom han var lite pigg. Skritt, trav och galopp gick superbra, trots att galoppen var lite väl snabb i början... ;)
Dessutom gillade hon sadeln (vem gör inte det?) och tyckte att stallet var jättemysigt. Bara plus alltså!
torsdag 20 november 2008
here we ride again...
På söndag ska ytterligare en tjej provrida Spirre. Den förra har inte slutat men hon har, som jag, problem med lederna och de är värre nu (dessutom i fingrarna, vilket ju inte är någon hit när man ska rida). Men innan hon är tillbaka så behöver jag fortfarande hjälp och nu tror jag att jag har något riktigt bra på gång! :)
Rapport efter söndag!
Rapport efter söndag!
lördag 15 november 2008
hjärnan spelar en spratt
I torsdags kväll spelade min hjärna mig ett rejält spratt.
Här kommer jag, totalt ovetandes om vad som ska hända, genom dörren i stallet och hejar på personen som står där med sin hund som om det var någon som är i stallet varje dag.
Ja, det var hon ju en gång i tiden men det är tyvär inte så längre.
Men första halvsekunden så trodde min hjärna det. Jag säger "hej" i fullt normal ton.
Till Mariell.
Till Mariell och Telluz.
Mariell!!!
Min hjärna fattar efter en halv sekund och jag hejar igen, men den här gången i form av ett illtjut - "Nej, men HEJ!!!!!!!"
Vi kramas och tokskrattar om varandra och jag fattar ingenting. Hon är ju Norge, ju. Men här. Men nu i Norge igen... :(
Här kommer jag, totalt ovetandes om vad som ska hända, genom dörren i stallet och hejar på personen som står där med sin hund som om det var någon som är i stallet varje dag.
Ja, det var hon ju en gång i tiden men det är tyvär inte så längre.
Men första halvsekunden så trodde min hjärna det. Jag säger "hej" i fullt normal ton.
Till Mariell.
Till Mariell och Telluz.
Mariell!!!
Min hjärna fattar efter en halv sekund och jag hejar igen, men den här gången i form av ett illtjut - "Nej, men HEJ!!!!!!!"
Vi kramas och tokskrattar om varandra och jag fattar ingenting. Hon är ju Norge, ju. Men här. Men nu i Norge igen... :(
onsdag 12 november 2008
webb och inköp
Gårdagen var fylld av tre av mina uppgifter - stöd till de politiska nämnderna, upphandling och webbredaktör. En del rutinarbete, en del spännande inslag och sen lite roliga aktiviteter.
Igår jobbade jag mer än vad jag ska då jag deltog i utbildning på eftermiddagen. Istället var jag inte på jobbet förrän tjugo i nio på morgon men det beror mest på att jag har feber av lederna för tillfället.
Grupparbete med politiker
Efter att ha kollat mailen och svarat på några av dem, bland annat påmint en politiker om att få in anteckningar från ett möte, så jobbade jag lite med att förbereda ett grupparbete i kommunstyrelsen om två veckor. Varför det måste förberedas redan nu är att det på måndag går ut kallelse till sammanträdet och då ska en del material med så att deltagarna hinner läsa in sig innan.
De hotar med Länsrätten
Jag fick också ett intressant mail mitt i arbetet från en upphandlingskollega som hade blivit kontaktad av en annan tjänsteman som utfört en upphandling (ett inköp alltså fast med lite speciella regler) på ett mindre belopp och nu hade en av leverantörerna som inte fick ordern surnat till lite och hotade med att dra oss inför Länsrätten.
Det låter mer allvarligt än det är, att bli dragen inför rätt, men det är standard för offentlig förvaltning om någon är missnöjd med våra beslut så kan de överklaga till Länsrätten och ett sånt här ärende brukar bara ta en vecka i rätten innan det är klart.
Jag fick iaf uppdraget (eller fick och fick - jag TOG uppdraget eftersom jag gillar när det är lite krångligt - lite mer utmaning helt enkelt) att titta igenom vad som gjorts och se om vi gjort någon miss och vad vi ska svara leverantören och vad vi kan argumentera för i Länsrätten.
Vi står enade
Även om inte jag eller mina upphandlingskollegor gjort själva upphandlingen agerar vi ändå som om vi är ansvariga - det är alltid så att ansvaret aldrig ligger på en enskild tjänsteman, man kan alltid argumentera för att den har fått dåligt stöd eller att vi har brustit i vår organisation. Så vi pekar aldrig finger eller skyller ifrån oss, vi hjälps åt helt enkelt.
Ökad kunskaper i webbskrivande
På eftermiddagen gick jag en utbildning i konsten att skriva för webben och det var delvis intressant, delvis onödigt, men det berodde på att vi webbredaktörer/-publicister fick haka på en utbildning som gymnasiet hade ordnat för webbstjärnan så det var även med info som inte var aktuell för oss, men säkert intressant för gymnasielärarna. Vi fick iaf träna på att redigera texter för webben så att de är snabba att skumläsa. Har försökt att anamma det jag lärde mig på den här texten! :)
Igår jobbade jag mer än vad jag ska då jag deltog i utbildning på eftermiddagen. Istället var jag inte på jobbet förrän tjugo i nio på morgon men det beror mest på att jag har feber av lederna för tillfället.
Grupparbete med politiker
Efter att ha kollat mailen och svarat på några av dem, bland annat påmint en politiker om att få in anteckningar från ett möte, så jobbade jag lite med att förbereda ett grupparbete i kommunstyrelsen om två veckor. Varför det måste förberedas redan nu är att det på måndag går ut kallelse till sammanträdet och då ska en del material med så att deltagarna hinner läsa in sig innan.
De hotar med Länsrätten
Jag fick också ett intressant mail mitt i arbetet från en upphandlingskollega som hade blivit kontaktad av en annan tjänsteman som utfört en upphandling (ett inköp alltså fast med lite speciella regler) på ett mindre belopp och nu hade en av leverantörerna som inte fick ordern surnat till lite och hotade med att dra oss inför Länsrätten.
Det låter mer allvarligt än det är, att bli dragen inför rätt, men det är standard för offentlig förvaltning om någon är missnöjd med våra beslut så kan de överklaga till Länsrätten och ett sånt här ärende brukar bara ta en vecka i rätten innan det är klart.
Jag fick iaf uppdraget (eller fick och fick - jag TOG uppdraget eftersom jag gillar när det är lite krångligt - lite mer utmaning helt enkelt) att titta igenom vad som gjorts och se om vi gjort någon miss och vad vi ska svara leverantören och vad vi kan argumentera för i Länsrätten.
Vi står enade
Även om inte jag eller mina upphandlingskollegor gjort själva upphandlingen agerar vi ändå som om vi är ansvariga - det är alltid så att ansvaret aldrig ligger på en enskild tjänsteman, man kan alltid argumentera för att den har fått dåligt stöd eller att vi har brustit i vår organisation. Så vi pekar aldrig finger eller skyller ifrån oss, vi hjälps åt helt enkelt.
Ökad kunskaper i webbskrivande
På eftermiddagen gick jag en utbildning i konsten att skriva för webben och det var delvis intressant, delvis onödigt, men det berodde på att vi webbredaktörer/-publicister fick haka på en utbildning som gymnasiet hade ordnat för webbstjärnan så det var även med info som inte var aktuell för oss, men säkert intressant för gymnasielärarna. Vi fick iaf träna på att redigera texter för webben så att de är snabba att skumläsa. Har försökt att anamma det jag lärde mig på den här texten! :)
tisdag 11 november 2008
tjänstemannablogg
Ibland har jag funderat på att ha en blogg för kommunaltjänstemannen Camilla. En där andra får ta del av vad det egentligen innebär att vara kommunal tjänsteman för det tror jag inte att alla vet. En del tror att vi bara fikar hela dagarna, andra tror att det vi gör är bara byråkratiskt och tråkigt, andra är iaf övertygad om att det vi gör är fullständigt onödigt och att vi bara kostar samhället pengar.
Väldigt få tror att det vi gör är viktigt, omfattande, krävande och roligt.
Men det är det.
Att vara kommunal tjänsteman innebär att man får ett mycket varierande arbete där man träffar människor av alla de slag, får inblick i mängder med olika verksamheter, får vara med och se människor och organisationer utvecklas och delta i processer där man lär sig massor och får en helhetsbild där man ser vissa mönster som går igen.
Att kunna förmedla den bilden till allmänheten genom en daglig blogg med det man gör skulle vara intressant, men jag tror inte att jag har riktigt tid och ork för det, samt att det är en fin balansgång mellan vad som bör avhandlas offentligt och inte då en del saker behöver avhandlas internt innan det är färdigt och att man under den tiden bör hålla högt i tak utan att människor är rädda för att bli citerade offentligt innan de tänkt klart.
Men det skulle vara roligt att få dela med sig ibland, speciellt när man är upprymd över något stort och fantastiskt som håller på att hända och som kommuninvånaren inte ser helheten av eller när de väl ser slutresultatet så fårstår de inte processen innan och varför det blev så här.
Vad tror ni? Skulle man läsa en blogg vid namn "kommuntjänstemannens grå vardag"?
Väldigt få tror att det vi gör är viktigt, omfattande, krävande och roligt.
Men det är det.
Att vara kommunal tjänsteman innebär att man får ett mycket varierande arbete där man träffar människor av alla de slag, får inblick i mängder med olika verksamheter, får vara med och se människor och organisationer utvecklas och delta i processer där man lär sig massor och får en helhetsbild där man ser vissa mönster som går igen.
Att kunna förmedla den bilden till allmänheten genom en daglig blogg med det man gör skulle vara intressant, men jag tror inte att jag har riktigt tid och ork för det, samt att det är en fin balansgång mellan vad som bör avhandlas offentligt och inte då en del saker behöver avhandlas internt innan det är färdigt och att man under den tiden bör hålla högt i tak utan att människor är rädda för att bli citerade offentligt innan de tänkt klart.
Men det skulle vara roligt att få dela med sig ibland, speciellt när man är upprymd över något stort och fantastiskt som håller på att hända och som kommuninvånaren inte ser helheten av eller när de väl ser slutresultatet så fårstår de inte processen innan och varför det blev så här.
Vad tror ni? Skulle man läsa en blogg vid namn "kommuntjänstemannens grå vardag"?
fredag 7 november 2008
Jag har blivit utmanad
Av Elin och Elisabeth (tant E och e) har jag blivit utmanad.
Reglerna var enkla:
*Länka till den som utmanat dig och sätt dessa regler på din blog
*Berätta 7 saker om dig själv både alldagliga och knäppa.
*Utmana 7 stycken i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till de.
*Låt de få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blog.
Mina 7 sanningar!
1. Jag har kört isracing på motorcykel 5 gånger (fyra tävlingar) och vunnit 3 av dem.
2. Jag har tömt mitt högra knä på närmare en liter ledvätska totalt. (Har inget att göra med punkt 1! ;)
3. När jag äter något med citronsyra i så får jag en knuta på käkmuskeln på vänster sida.
4. Jag har domarcertifikat i skogskörning med häst fast att jag aldrig tävlat själv i grenen.
5. Jag har en gång utgett mig för att vara Dolly Parton.
6. Jag är CLP.
7. Jag älskar japanska bildkryss och löser ett varje kväll.
Utmaningen skickas vidare till:
malin
malin
anne-lie
annica
märeth
stallett
sofie
Reglerna var enkla:
*Länka till den som utmanat dig och sätt dessa regler på din blog
*Berätta 7 saker om dig själv både alldagliga och knäppa.
*Utmana 7 stycken i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till de.
*Låt de få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blog.
Mina 7 sanningar!
1. Jag har kört isracing på motorcykel 5 gånger (fyra tävlingar) och vunnit 3 av dem.
2. Jag har tömt mitt högra knä på närmare en liter ledvätska totalt. (Har inget att göra med punkt 1! ;)
3. När jag äter något med citronsyra i så får jag en knuta på käkmuskeln på vänster sida.
4. Jag har domarcertifikat i skogskörning med häst fast att jag aldrig tävlat själv i grenen.
5. Jag har en gång utgett mig för att vara Dolly Parton.
6. Jag är CLP.
7. Jag älskar japanska bildkryss och löser ett varje kväll.
Utmaningen skickas vidare till:
malin
malin
anne-lie
annica
märeth
stallett
sofie
onsdag 5 november 2008
före - efter
foton på efterkälken
Jag har letat fram kameran igen så här kommer lite foton som skulle ha visats tidigare. Dock är jag inte vän med videoredigeringsprogrammet så film från dressyrträning samt halloweenshow får vänta ett tag till.
barack obama
Det känns ganska häftigt att vara med när historia skrivs. Ja, det är man ju alltid men det är inte ofta som man verkligen känner att det som händer just nu kommer att vara något som kommer nämnas i varje historiebok i varje skolklass i århundrande framöver.
Om jag vara amerikansk medborgare så skulle jag har röstat på Obama och det är jag tydligen inte ensam om i Norden. Såg i en undersökning att drygt 75 % av nordborna skulle göra just det. Jag har dessutom sett några dokumentärer från USA innan valet och jag är inte förvånad att det är en sån skillnad mot för amerikanarna själva, för jag blir mörkrädd över den egoism, ytlighet och underliga människosyn som råder bland vita, kristna amerikaner. Hur kan man kalla sig kristen och samtidigt mest se om sitt eget hus och ta det som ett bevis för att man är kristen??
När man hör den vita högern prata om sina värderingar är det som att åka bakåt i tiden, till åtminstone 30-talet i Sverige och Europa. Kvinnorna ska stanna hemma med barnen och inte tro att de kan något annat, en vit kristen högerkvinna sa på TV igår att hon inte trodde att någon kvinna någonsin kunde bli president eller axla liknande ansvar eftersom kvinnor inte var skapta så. Fattiga och arbetslösa får skylla sig själva - de betalar inte skatt så varför ska de ha något att säga till om eller få pengar från någon? (uttalat av en stay-at-home-mam som inte heller hon betalade någon skatt...).
Skrämmande. Men min förhoppning är att Obama och anhängare ska föra USA till framtiden istället för att sitta fast i stormaktstidens 40-tal. Att föra in tankar om broderskap, frihet och jämlikhet som de gamla fransoserna gjorde redan för flera hundra år sedan, att skapa en vänligare värld, både inrikes, mot andra länder och mot miljön.
"Barack" betyder tydligen "välsignelse" på arabiska och jag hoppas att han blir det för USA och därmed för världen.
Lycka till och håll dig nu vid liv för jag kan tänka mig att det är många högerextremister som redan har fingret på avtryckaren.
Om jag vara amerikansk medborgare så skulle jag har röstat på Obama och det är jag tydligen inte ensam om i Norden. Såg i en undersökning att drygt 75 % av nordborna skulle göra just det. Jag har dessutom sett några dokumentärer från USA innan valet och jag är inte förvånad att det är en sån skillnad mot för amerikanarna själva, för jag blir mörkrädd över den egoism, ytlighet och underliga människosyn som råder bland vita, kristna amerikaner. Hur kan man kalla sig kristen och samtidigt mest se om sitt eget hus och ta det som ett bevis för att man är kristen??
När man hör den vita högern prata om sina värderingar är det som att åka bakåt i tiden, till åtminstone 30-talet i Sverige och Europa. Kvinnorna ska stanna hemma med barnen och inte tro att de kan något annat, en vit kristen högerkvinna sa på TV igår att hon inte trodde att någon kvinna någonsin kunde bli president eller axla liknande ansvar eftersom kvinnor inte var skapta så. Fattiga och arbetslösa får skylla sig själva - de betalar inte skatt så varför ska de ha något att säga till om eller få pengar från någon? (uttalat av en stay-at-home-mam som inte heller hon betalade någon skatt...).
Skrämmande. Men min förhoppning är att Obama och anhängare ska föra USA till framtiden istället för att sitta fast i stormaktstidens 40-tal. Att föra in tankar om broderskap, frihet och jämlikhet som de gamla fransoserna gjorde redan för flera hundra år sedan, att skapa en vänligare värld, både inrikes, mot andra länder och mot miljön.
"Barack" betyder tydligen "välsignelse" på arabiska och jag hoppas att han blir det för USA och därmed för världen.
Lycka till och håll dig nu vid liv för jag kan tänka mig att det är många högerextremister som redan har fingret på avtryckaren.
fredag 31 oktober 2008
barack och john
I går var det Halloweenshow på ridklubben och jag och långben (Märeth) red en westernspegelritt på våra supersnygga hästar som för kvällen hade pärlor i man och svans och var rejält putsade!
Vi illustrerade valet i USA med Sune som Barack Obama och Spirre som den bleke John McCain. Märeth och jag var fruarna som egentligen är de som styr. Undra om originalen skulle gilla den jämförelsen? ;)
Bra gick det iaf även om jag tycker att jag och Spirre skulle ha kunnat göra det bättre. Spirre blev supertaggad och var direkt svårriden och ville helst stå på bakbenen. Men jag såg på filmen efteråt att det såg mycket bättre ut än det kändes förutom att spinnen blev pannkaka. Inga bilder har jag men kanske har Sofie det på sin blogg snart?
Vi illustrerade valet i USA med Sune som Barack Obama och Spirre som den bleke John McCain. Märeth och jag var fruarna som egentligen är de som styr. Undra om originalen skulle gilla den jämförelsen? ;)
Bra gick det iaf även om jag tycker att jag och Spirre skulle ha kunnat göra det bättre. Spirre blev supertaggad och var direkt svårriden och ville helst stå på bakbenen. Men jag såg på filmen efteråt att det såg mycket bättre ut än det kändes förutom att spinnen blev pannkaka. Inga bilder har jag men kanske har Sofie det på sin blogg snart?
lord, I lift your name on high
I onsdags sjöng jag för full hals hela dagen.
Ja, allvarligt!
Vi hade friskvårdsdag och jag hade valt att sjunga gospel och ni tror mig säkert inte riktigt, men det var ett av det fränaste jag gjort någonsin!
Tänk er 70 pers som var och en inte är någon sångbegåvning men som tillsammans bildar en fullstor kör som sjunger trestämmigt. Enormt maffigt och jag hade ståpäls hela dan!
Får ni chansen någon gång så prova!
Ja, allvarligt!
Vi hade friskvårdsdag och jag hade valt att sjunga gospel och ni tror mig säkert inte riktigt, men det var ett av det fränaste jag gjort någonsin!
Tänk er 70 pers som var och en inte är någon sångbegåvning men som tillsammans bildar en fullstor kör som sjunger trestämmigt. Enormt maffigt och jag hade ståpäls hela dan!
Får ni chansen någon gång så prova!
söndag 26 oktober 2008
the legacy of Mariell
I dagarna två har jag ridit dressyrträning för Heidi Öberg, Lövsta Stuteri.
Helt otroligt vad bra det har gått! Jag skriver ner lite vad jag ska tänka på här så kommer jag också ihåg det själv framöver, istället för att skriva ner det på flera ställen. :)
Men först kan jag bara tala om som riktmärke för hur bra det egentligen gick, att jag har ridit förvänd galopp (höger) i varv på varv på varv på fyrkantsspåret och alltså också gjort hörnpasseringar i förvänd, med en sagolikt avslappnad häst. Så länge och så bra har jag aldrig ridit förvänd, ärligt! Dessutom red jag idag, andra passet, en vänster galopp som var lika bra som höger galopp och det är otroligt. För hur mycket jag än ridit i den galoppen hittills så har jag ändå inte nått samma resultat som idag. Det viktiga var nämligen uppfyllt - att Spirre var avslappnad och eftergiven och hade enbart fyra ben och en mycket rund och fin galopp. Jag som allvarligt trodde att det var något fel på honom!
Så detta har jag lärt mig/ska jag tänka på:
1. Jämnt stöd i tyglarna men med mjuka händer, mer stöd i höger i höger varv och även lite stöd i höger i vänster varv (han skjuter ut höger bog). Inga glappande tyglar! Men ge efter när han verkligen blir eftergiven och då bli väldigt mjuk och fin i händerna.
2. Håll om med benen och driv ganska bra, iaf i början tills att Spirre slappnar av och blir eftergiven. Fortsätta att hålla om även när jag kan ge eftergift i tygeln så att han blir rundare i gången.
4. I galoppen låta det gå i övertempo i början så att han hittar tempot och rytmen.
3. Sök först avslappning och eftergift genom att rida på längs fyrkantsspåret och någon stor volt här och där.
4. När avslappning och eftergift sitter där så kan jag träna förvänd höger och att kontraställa i vänster galopp så att höger bog puttas in. Kan även kontraställa i trav för att få lite hjälp innan galopparbetet.
5. Vid volt till höger, speciellt i galopp, kan jag behöva kontrollera att jag ger efter i min starka vänsterhand så att Spirre får plats att galoppera på volten.
6. Måste vara nog med att verkligen växla tyglar, tex vid övergångar i serpentiner.
Om Spirre kommer upp och blir spänd så gäller mjuka men stadig händer med ett stadigt stöd och ev böja inåt lite och stadiga skänklar som håller om, inte som bankar!
Enkelt och självklart, eller hur? Men att något så enkelt kan ge så mycket resultat hade jag svårt att tro fast att jag såg det i sommar när Mariell red honom för Heidi men nu förstår jag det verkligen. Om jag sen när detta sitter vill börja göra lite mer i galopparbetet, tex (traven går bra att göra en hel del i redan nu) så måste jag gå tillbaka till den här grundridningen om Spirre blir spänd! Och det måste jag hålla!!!
Det känns iaf jättebra att det har gått så otroligt bra i helgen och nu ska jag hålla mig till den här ridningen och se hur långt vi kommer innan jag känner att jag behöver hjälp igen eller att vi behöver komma vidare. Synd att Heidi kommer upp så sällan men jag får rida för andra däremellan när jag känner att jag vill ha mer input!
Är supernöjd med helgen och det som känns bäst är att Spirre verkar nöjd och glad också, han valde nämligen självmant vägen upp till ridhuset i morse. :)
Och kroppen, då? Jo, jag hade jätteont innan gårdagens ridning men det har faktiskt släppt lite till idag. Ont i knäet och ont i armbågen men inget som inte går att hantera.
Helt otroligt vad bra det har gått! Jag skriver ner lite vad jag ska tänka på här så kommer jag också ihåg det själv framöver, istället för att skriva ner det på flera ställen. :)
Men först kan jag bara tala om som riktmärke för hur bra det egentligen gick, att jag har ridit förvänd galopp (höger) i varv på varv på varv på fyrkantsspåret och alltså också gjort hörnpasseringar i förvänd, med en sagolikt avslappnad häst. Så länge och så bra har jag aldrig ridit förvänd, ärligt! Dessutom red jag idag, andra passet, en vänster galopp som var lika bra som höger galopp och det är otroligt. För hur mycket jag än ridit i den galoppen hittills så har jag ändå inte nått samma resultat som idag. Det viktiga var nämligen uppfyllt - att Spirre var avslappnad och eftergiven och hade enbart fyra ben och en mycket rund och fin galopp. Jag som allvarligt trodde att det var något fel på honom!
Så detta har jag lärt mig/ska jag tänka på:
1. Jämnt stöd i tyglarna men med mjuka händer, mer stöd i höger i höger varv och även lite stöd i höger i vänster varv (han skjuter ut höger bog). Inga glappande tyglar! Men ge efter när han verkligen blir eftergiven och då bli väldigt mjuk och fin i händerna.
2. Håll om med benen och driv ganska bra, iaf i början tills att Spirre slappnar av och blir eftergiven. Fortsätta att hålla om även när jag kan ge eftergift i tygeln så att han blir rundare i gången.
4. I galoppen låta det gå i övertempo i början så att han hittar tempot och rytmen.
3. Sök först avslappning och eftergift genom att rida på längs fyrkantsspåret och någon stor volt här och där.
4. När avslappning och eftergift sitter där så kan jag träna förvänd höger och att kontraställa i vänster galopp så att höger bog puttas in. Kan även kontraställa i trav för att få lite hjälp innan galopparbetet.
5. Vid volt till höger, speciellt i galopp, kan jag behöva kontrollera att jag ger efter i min starka vänsterhand så att Spirre får plats att galoppera på volten.
6. Måste vara nog med att verkligen växla tyglar, tex vid övergångar i serpentiner.
Om Spirre kommer upp och blir spänd så gäller mjuka men stadig händer med ett stadigt stöd och ev böja inåt lite och stadiga skänklar som håller om, inte som bankar!
Enkelt och självklart, eller hur? Men att något så enkelt kan ge så mycket resultat hade jag svårt att tro fast att jag såg det i sommar när Mariell red honom för Heidi men nu förstår jag det verkligen. Om jag sen när detta sitter vill börja göra lite mer i galopparbetet, tex (traven går bra att göra en hel del i redan nu) så måste jag gå tillbaka till den här grundridningen om Spirre blir spänd! Och det måste jag hålla!!!
Det känns iaf jättebra att det har gått så otroligt bra i helgen och nu ska jag hålla mig till den här ridningen och se hur långt vi kommer innan jag känner att jag behöver hjälp igen eller att vi behöver komma vidare. Synd att Heidi kommer upp så sällan men jag får rida för andra däremellan när jag känner att jag vill ha mer input!
Är supernöjd med helgen och det som känns bäst är att Spirre verkar nöjd och glad också, han valde nämligen självmant vägen upp till ridhuset i morse. :)
Och kroppen, då? Jo, jag hade jätteont innan gårdagens ridning men det har faktiskt släppt lite till idag. Ont i knäet och ont i armbågen men inget som inte går att hantera.
onsdag 22 oktober 2008
very good
VG blev det på tentan!
Oooootroligt skönt att få kvitto på att det bara är kroppen som degenererat det senaste året och att inte hjärnan kopplat ner också.. :)
Dock gav urladdningen en rejäl förkylning så nu har jag legat i tre dagar. :(
Oooootroligt skönt att få kvitto på att det bara är kroppen som degenererat det senaste året och att inte hjärnan kopplat ner också.. :)
Dock gav urladdningen en rejäl förkylning så nu har jag legat i tre dagar. :(
fredag 17 oktober 2008
vet ni vad man använder armbågar till?
Idag har jag kört bil i tio mil med värkande armbågar som knappt gick att böja.
Nu vet jag varför man har armbågar. Utan dem är det omöjligt att klia sig på näsan, äta, ta på sig en jacka, hålla i ratten i en kurva (nästan omöjligt iaf), lyfta sin son, dra en filt runt sig, mm, mm.
Om jag vetat att jag skulle få en spruta kortison i varje armbåge så hade jag nog bett någon följa med som chaufför... :(
Nu, två timmar efter jag kommit hem och med ett par värktabletter i kroppen så känns det lite bättre.
Och nu ska jag bara umgås med min son lite och sen bär det av till Sthlm!
Nu vet jag varför man har armbågar. Utan dem är det omöjligt att klia sig på näsan, äta, ta på sig en jacka, hålla i ratten i en kurva (nästan omöjligt iaf), lyfta sin son, dra en filt runt sig, mm, mm.
Om jag vetat att jag skulle få en spruta kortison i varje armbåge så hade jag nog bett någon följa med som chaufför... :(
Nu, två timmar efter jag kommit hem och med ett par värktabletter i kroppen så känns det lite bättre.
Och nu ska jag bara umgås med min son lite och sen bär det av till Sthlm!
torsdag 16 oktober 2008
mediatrötthet?
Jag kom på mig själv idag med att inte ens veta var min digitalkamera är. Och videokameran har inte använts sedan Arvids ettårskalas och därför har vi inte heller filmat hans första steg. Skäms på oss!
Det brukar vara jag som är kameraoperatör för det mesta och jag har drabbats av någon sorts mediatrötthet. Orkar inte titta på TV, surfar minimalt (ibland går det flera dagar utan att jag öppnar datorn) och jag hade till och med med digitalkameran på dressyrtävlingen sist men tog inte ett foto.
Men nu måste vi skärpa oss, konstaterade vi idag. Bloggen är ju tvärtom på bilder och Arvid är i en jättegullig fas nu. Sen måste vi ju ha hans månadsgamla steg på film! Kan vi säg att det är hans första? ;)
Det brukar vara jag som är kameraoperatör för det mesta och jag har drabbats av någon sorts mediatrötthet. Orkar inte titta på TV, surfar minimalt (ibland går det flera dagar utan att jag öppnar datorn) och jag hade till och med med digitalkameran på dressyrtävlingen sist men tog inte ett foto.
Men nu måste vi skärpa oss, konstaterade vi idag. Bloggen är ju tvärtom på bilder och Arvid är i en jättegullig fas nu. Sen måste vi ju ha hans månadsgamla steg på film! Kan vi säg att det är hans första? ;)
pseudoplugg
Den här veckan skulle bli så bra. Jag skulle lämna Arvid på morgonen, få tid till både plugg och vila bort förkylningen som jag fick i helgen på förmiddagarna, och ägna rolig tid åt Arvid på eftermiddagarna.
Så blev det inte kan jag ju säga.
Arvid har varit jätteförkyld ända sedan i lördags och blir hemma hela veckan. Febern släppte igår och normalt sett skulle han då kunna gå till dagmamman idag. Men då fick både han och jag en släng av magsjuka igår. Jag blev jätteyr mitt på dan och fick sitta på toaletten på kvällen. Arvid var gnällig hela dagen, åt dåligt men kräktes ändå ett jättelass sen eftermiddag.
Idag är jag matt men Arvid är rätt så pigg men det är karens 48 timmar efter tillfrisknande så han får lova att vara hemma hela veckan. Själv ska jag till läkaren i morgon förmiddag och åka till Sthlm i morgon kväll.
Så hur mycket pluggat har det blivit, tror ni? Blä... Det som är bra är att Arvid är supersnäll och har lätt för att roa sig själv, iaf kortare stunder så någon kvart här och där har jag fått sitta. Måndag och tisdagkväll satt jag även efter Arvid hade lagt sig men sen har jag varit för dålig själv.
Nåja, som min kollega sa - man får säkert skriva omtenta! :)
Så blev det inte kan jag ju säga.
Arvid har varit jätteförkyld ända sedan i lördags och blir hemma hela veckan. Febern släppte igår och normalt sett skulle han då kunna gå till dagmamman idag. Men då fick både han och jag en släng av magsjuka igår. Jag blev jätteyr mitt på dan och fick sitta på toaletten på kvällen. Arvid var gnällig hela dagen, åt dåligt men kräktes ändå ett jättelass sen eftermiddag.
Idag är jag matt men Arvid är rätt så pigg men det är karens 48 timmar efter tillfrisknande så han får lova att vara hemma hela veckan. Själv ska jag till läkaren i morgon förmiddag och åka till Sthlm i morgon kväll.
Så hur mycket pluggat har det blivit, tror ni? Blä... Det som är bra är att Arvid är supersnäll och har lätt för att roa sig själv, iaf kortare stunder så någon kvart här och där har jag fått sitta. Måndag och tisdagkväll satt jag även efter Arvid hade lagt sig men sen har jag varit för dålig själv.
Nåja, som min kollega sa - man får säkert skriva omtenta! :)
måndag 13 oktober 2008
söndag 5 oktober 2008
skit -> bra
Klockan 7:03 i morse hade jag kört exakt 70,3 km i ett enormt färgsprakande höstlandskap som var täckt av gråa moln och fortfarande var det rätt skumt ute. På mp3-skivan fans ett gäng countrylåtar och när frasen "50 miles to Canada" ljudade ur bilstereon och jag tittade ut genom sidorutan och inte såg min Audi och Umesläpet därefter så kunde jag lätt föreställa mig i en Cheva Pick-up med goosenecksläp efter och mig själv i täckväst och Stetsonhatt. Jag tror jag måste flytta till norra USA eller Kanada - det tilltalar mig.
Två timmar senare var jag framme i Timrå, ett grått och blåsigt Timrå men med ett fantastiskt ridstadion! Ungefär som att komma till ett jättelikt konferenscenter. Svårt nästan att förstå att det var en ridanläggning. Som yr.no lovat så började det blåsa kraftigt och hällregna precis klockan 10 och det var ungefär då jag stod utanför hästfinkan och försökte fläta manen på Spirre som förtvivlat försökte vända baken efter en vidlyftig vind.
Naturligtvis hade vi alla i laget bedömt tiden fel så framridningen blev rejält mycket kortare än tänkt men det gjorde inte så mycket då både Spirre och jag hann bli dyblöta på femton minuter i det vädret. In i ett varmt och tyst ridhus och Spirre vaknade plötsligt till och blev väldigt tittig och spänd. Men snällt nog så dröjde startsignalen ganska länge så han hann lugna ner sig på 3-4 varv runt ridhuset.
Ritten har jag ingen riktig känsla för. Det gick lite blandat, vi gjorde allt på rätt ställe och i rätt gångart den här gången, och bitvis var Spirre avslappnad och bitvis var hans huvud rakt upp i vädret. Sen hade jag ridit fram lite för lite för min höft så jag kom inte riktigt ner i sadeln och det kändes lite vingligt. Dessutom blev min ridkänsla lite lätt kantstött efter förra tävlingen så jag vågade inte gissa på något alls när jag kom ut.
Men det gick bra. Det gick riktigt bra! 57 % för en ritt där jag tyckte att det kändes som om jag hölla andan lite för hur det skulle bli - hade inte riktigt kontroll över allting. Däremot så vet jag att jag gav efter lite mer nu men det ska inte göra så mycket. Det var klassens 14:e bästa resultat men många stannade på samma placeringar lite här och var i listan så jag blev delade 26:a av 33 (det var ca 40 starter). Högsta resultat var 67 % och lägsta var 50 %.
Det gick bra för de andra i laget också - 56 och 59 %! Laget blev dock sist men på papperet skulle vi vara långt bakom men vi hamnade bara 2 procentenheter efter fjärde laget.
Så efter två och en halv timme i Timrå var det bara att byta lite dyngsura kläder mot torra och varma och sätta sig i bilen igen. Totalt tog det bara 6 timmar att köra så jag var hemma i stallet halv tre vilket jag tycker är en riktigt bra dag för att ändå ha varit 20 mil bort och tävlat.
Så till slut så blev skiten ganska bra ändå. :)
Två timmar senare var jag framme i Timrå, ett grått och blåsigt Timrå men med ett fantastiskt ridstadion! Ungefär som att komma till ett jättelikt konferenscenter. Svårt nästan att förstå att det var en ridanläggning. Som yr.no lovat så började det blåsa kraftigt och hällregna precis klockan 10 och det var ungefär då jag stod utanför hästfinkan och försökte fläta manen på Spirre som förtvivlat försökte vända baken efter en vidlyftig vind.
Naturligtvis hade vi alla i laget bedömt tiden fel så framridningen blev rejält mycket kortare än tänkt men det gjorde inte så mycket då både Spirre och jag hann bli dyblöta på femton minuter i det vädret. In i ett varmt och tyst ridhus och Spirre vaknade plötsligt till och blev väldigt tittig och spänd. Men snällt nog så dröjde startsignalen ganska länge så han hann lugna ner sig på 3-4 varv runt ridhuset.
Ritten har jag ingen riktig känsla för. Det gick lite blandat, vi gjorde allt på rätt ställe och i rätt gångart den här gången, och bitvis var Spirre avslappnad och bitvis var hans huvud rakt upp i vädret. Sen hade jag ridit fram lite för lite för min höft så jag kom inte riktigt ner i sadeln och det kändes lite vingligt. Dessutom blev min ridkänsla lite lätt kantstött efter förra tävlingen så jag vågade inte gissa på något alls när jag kom ut.
Men det gick bra. Det gick riktigt bra! 57 % för en ritt där jag tyckte att det kändes som om jag hölla andan lite för hur det skulle bli - hade inte riktigt kontroll över allting. Däremot så vet jag att jag gav efter lite mer nu men det ska inte göra så mycket. Det var klassens 14:e bästa resultat men många stannade på samma placeringar lite här och var i listan så jag blev delade 26:a av 33 (det var ca 40 starter). Högsta resultat var 67 % och lägsta var 50 %.
Det gick bra för de andra i laget också - 56 och 59 %! Laget blev dock sist men på papperet skulle vi vara långt bakom men vi hamnade bara 2 procentenheter efter fjärde laget.
Så efter två och en halv timme i Timrå var det bara att byta lite dyngsura kläder mot torra och varma och sätta sig i bilen igen. Totalt tog det bara 6 timmar att köra så jag var hemma i stallet halv tre vilket jag tycker är en riktigt bra dag för att ändå ha varit 20 mil bort och tävlat.
Så till slut så blev skiten ganska bra ändå. :)
fredag 3 oktober 2008
skit
Det känns verkligen skit inför söndagens tävling.
ALLT är skit. Ja, allt som har med ridning att göra iaf.
Jag har suttit på Spirre en (1!) gång sedan tävlingen i lördags och det var igår kväll. Det gick skit. Det blåste och regnade och var mörkt så Spirre var betydligt mer uppmärksam på alla träd och buskar som försökte äta upp honom genom att sträcka sig mot honom över staketet på ridplanen...
Jag förstod att han skulle ha svårt att slappna av under de förutsättningarna och hade ett långt samtal med mig själv på väg till ridplanen att jag inte skulle bli arg på honom om det blev så utan bara fokusera på att få honom att slappna av.
Jag blev arg.
Skit.
Men till mitt försvar så var jag trött och hade ont och tyckte inte alls att Spirre lyssnade för fem öre då han vägrade att ta vare sig förhållning eller framåtdrivande för att buskarna var så läskiga.... Jag tog lite för hårt i honom och drev lite för hårt och sen var han förstås tokspänd så jag fick ägna massor av tid åt att skälla på mig själv och lugna honom.
Nåja, allt gick väl inte åt skogen men det jag minns är bara hur han springer ifrån mig och har huvudet i vädret mestadelen av tiden samt kan plötsligt inte stå stilla i halterna (eftersom han var tvungen att vända rumpan mot vinden....)
Och sen har jag så f-bannat ont. Höften värker konstant, knäet är stelt som skit och ser ut som om det har svällt lite och som grädde på moset börjar min högra armbåge att göra ont. Skitväder! Det är det som gör det - det plus influensa... :(
Spirre är så här nära *måttar med tumme och pekfinger* att säljas till någon som tar bättre vara på honom... :(
Med tanke på ovanstående känns det verkligen väl motiverat att åka bil i 7 timmar för att rida i 5 minuter... Blä!
ALLT är skit. Ja, allt som har med ridning att göra iaf.
Jag har suttit på Spirre en (1!) gång sedan tävlingen i lördags och det var igår kväll. Det gick skit. Det blåste och regnade och var mörkt så Spirre var betydligt mer uppmärksam på alla träd och buskar som försökte äta upp honom genom att sträcka sig mot honom över staketet på ridplanen...
Jag förstod att han skulle ha svårt att slappna av under de förutsättningarna och hade ett långt samtal med mig själv på väg till ridplanen att jag inte skulle bli arg på honom om det blev så utan bara fokusera på att få honom att slappna av.
Jag blev arg.
Skit.
Men till mitt försvar så var jag trött och hade ont och tyckte inte alls att Spirre lyssnade för fem öre då han vägrade att ta vare sig förhållning eller framåtdrivande för att buskarna var så läskiga.... Jag tog lite för hårt i honom och drev lite för hårt och sen var han förstås tokspänd så jag fick ägna massor av tid åt att skälla på mig själv och lugna honom.
Nåja, allt gick väl inte åt skogen men det jag minns är bara hur han springer ifrån mig och har huvudet i vädret mestadelen av tiden samt kan plötsligt inte stå stilla i halterna (eftersom han var tvungen att vända rumpan mot vinden....)
Och sen har jag så f-bannat ont. Höften värker konstant, knäet är stelt som skit och ser ut som om det har svällt lite och som grädde på moset börjar min högra armbåge att göra ont. Skitväder! Det är det som gör det - det plus influensa... :(
Spirre är så här nära *måttar med tumme och pekfinger* att säljas till någon som tar bättre vara på honom... :(
Med tanke på ovanstående känns det verkligen väl motiverat att åka bil i 7 timmar för att rida i 5 minuter... Blä!
tisdag 30 september 2008
medryttare!
Ikväll har Cissi provridit Spirre och trots att han var sitt piggaste jag (kanske berodde det en del på att det var en ny ryttare) så gillade hon honom! Och vem kan låta bli? ;)
Jag red Aritz (tack Sofie!) och vi red ut en bra stund, säkert närmare 1,5 timme med lite blandat trav och skritt och faktiskt provade vi en galopp i backe också. Allt gick bra när Cissi väl kom på hur han fungerade (att man inte kunde klämma sig fast med benen tex för då går det FORT!). Hon fick rida i westernsadeln då den är skönast och tryggast när man är ovan. Som jag anade så gillade hon den skarpt.
Så nu ska vi prova att hon tar Spirre på måndagar och onsdagar vilket känns otroligt skönt för mig. Det blir uteridning för hela slanten då så då kan jag fokusera på dressyr/western/AR övriga pass. Passar mig utmärkt då det ändå är hårt underlag och mörkt ute. Så om allt fungerar som det ska kommer Spirre att gå 5-6 dagar i veckan varav 2-3 utepass och resten på plan.
Nu har jag bara en fråga - någon som vill stiga upp halv sex på söndag och följa med mig till Timrå som tävlingshästskötare? Inte? Nä, jag tänkte väl det... :)
Jag red Aritz (tack Sofie!) och vi red ut en bra stund, säkert närmare 1,5 timme med lite blandat trav och skritt och faktiskt provade vi en galopp i backe också. Allt gick bra när Cissi väl kom på hur han fungerade (att man inte kunde klämma sig fast med benen tex för då går det FORT!). Hon fick rida i westernsadeln då den är skönast och tryggast när man är ovan. Som jag anade så gillade hon den skarpt.
Så nu ska vi prova att hon tar Spirre på måndagar och onsdagar vilket känns otroligt skönt för mig. Det blir uteridning för hela slanten då så då kan jag fokusera på dressyr/western/AR övriga pass. Passar mig utmärkt då det ändå är hårt underlag och mörkt ute. Så om allt fungerar som det ska kommer Spirre att gå 5-6 dagar i veckan varav 2-3 utepass och resten på plan.
Nu har jag bara en fråga - någon som vill stiga upp halv sex på söndag och följa med mig till Timrå som tävlingshästskötare? Inte? Nä, jag tänkte väl det... :)
söndag 28 september 2008
dagen efter dagen efter
Hann inte blogga något igår och i lördags var jag för trött.
Men det gick iaf bra på tävlingen! Om jag bara får gå på min känsla och hur jag upplevde ritten så gick det dessutom jättebra. De missar vi gjorde var att få lite trav- och galoppinslag på 3-4 ställen, vilket berodde på att Spirre verkligen svarade på mina framåtdrivande hjälper. :)
På framridningen kändes han grymt bra, vi red till och med galoppserpentiner (förvänd, alltså) i båda galopperna utan att få varken åtta ben eller komma för mycket över tygeln. Underlaget var tungt, tungt, tungt men jag lyckades ändå få igång honom bak.
Inne på banan var det lite vingligt i början men sen tyckte jag att jag hade rätt bra tryck i honom och framförallt att han svarade framåt-nedåt vid drivning. Galopperna gick rätt så bra båda två, slog sig lite fri i fattningarna men gjorde det han skulle. Jag satsade på att rida noggrant och fick också kommentaren av domaren att jag gjort det.
Men betalade det sig då? NÄ. Strax över 51 % bara vilket ju är skandalöst lågt. Har inte ens haft så dåligt när Spirre varit rejält spänd och jag så nervös att jag inte kunnat driva något alls.. Men skalan var väldigt låg för dagen så omvandlat till en "normal" skala så kanske vi fick ca 54 % och det kan man ju vara nöjd med. Men något orättvist kändes det att få kommentarer om att han var spänd och inte nog engagerad bak då jag kände att han var bättre än någon gång förut när jag tävlat. Dessutom fick jag inte det minsta betalt för att jag ridit noggrant, hade samma poäng som de flesta som inte fick den kommentaren. :(
Nåja, det är en bedömningssport och det är bara att ta nya tag på söndag i Timrå. Sen får jag ju vara glad att jag öht kan sitta i sadeln! Det finns bilder, men de har Sofie på http://havsengel.blogg.se/. De sista bilderna är på oss och den första är galoppen, den andra är skritten (som vi fick en 4:a på...) och den sista är sista mellantraven. Det jag ser är att jag kan ge efter lite mer på tyglen till nästa gång, kanske han blir mer avslappnad då så att domaren blir nöjd. Vi hade jättesnygga schabrak med StRK på men de var ju vita så att Spirre och Artiz ser jättesmutsiga ut! :)
Men det gick iaf bra på tävlingen! Om jag bara får gå på min känsla och hur jag upplevde ritten så gick det dessutom jättebra. De missar vi gjorde var att få lite trav- och galoppinslag på 3-4 ställen, vilket berodde på att Spirre verkligen svarade på mina framåtdrivande hjälper. :)
På framridningen kändes han grymt bra, vi red till och med galoppserpentiner (förvänd, alltså) i båda galopperna utan att få varken åtta ben eller komma för mycket över tygeln. Underlaget var tungt, tungt, tungt men jag lyckades ändå få igång honom bak.
Inne på banan var det lite vingligt i början men sen tyckte jag att jag hade rätt bra tryck i honom och framförallt att han svarade framåt-nedåt vid drivning. Galopperna gick rätt så bra båda två, slog sig lite fri i fattningarna men gjorde det han skulle. Jag satsade på att rida noggrant och fick också kommentaren av domaren att jag gjort det.
Men betalade det sig då? NÄ. Strax över 51 % bara vilket ju är skandalöst lågt. Har inte ens haft så dåligt när Spirre varit rejält spänd och jag så nervös att jag inte kunnat driva något alls.. Men skalan var väldigt låg för dagen så omvandlat till en "normal" skala så kanske vi fick ca 54 % och det kan man ju vara nöjd med. Men något orättvist kändes det att få kommentarer om att han var spänd och inte nog engagerad bak då jag kände att han var bättre än någon gång förut när jag tävlat. Dessutom fick jag inte det minsta betalt för att jag ridit noggrant, hade samma poäng som de flesta som inte fick den kommentaren. :(
Nåja, det är en bedömningssport och det är bara att ta nya tag på söndag i Timrå. Sen får jag ju vara glad att jag öht kan sitta i sadeln! Det finns bilder, men de har Sofie på http://havsengel.blogg.se/. De sista bilderna är på oss och den första är galoppen, den andra är skritten (som vi fick en 4:a på...) och den sista är sista mellantraven. Det jag ser är att jag kan ge efter lite mer på tyglen till nästa gång, kanske han blir mer avslappnad då så att domaren blir nöjd. Vi hade jättesnygga schabrak med StRK på men de var ju vita så att Spirre och Artiz ser jättesmutsiga ut! :)
fredag 26 september 2008
dagen före
Tävling i morgon och jag fick en riktigt fin känsla i ridningen igår kväll, hoppas att det håller i sig! Jag kände att jag blev stadigare i sitsen och mer upprätt och hade bättre balans på det sättet så jag blev mer fri i hjälpgivningen vilket gjorde att Spirre inte kunde få mig ur balans genom att lägga till något extra ben och istället kom han mer till ro.
Red igenom programmet två gånger och var nöjd båda gångerna! Vänster galoppen kommer inte att bli vacker men den kommer att bli! :)
Idag har Spirre badat och det behövdes verkligen! En brun häst blev plötsligt vit. :)
Arvid har varit ensam hos dagmamman i hela tre timmar idag och det har gått jättebra! Fint, det, för på måndag börjar han på allvar där och ska vara där fyra timmar om dagen. Skönt att han verkar ta det bra, han har börjat ty sig till dagmamman och det känns jättebra. Sen blir han superglad att se oss när vi kommer och inga tårar fälls då vilket också känns bra.
Håll tummarna i morgon någon gång mitt på dagen! :)
Red igenom programmet två gånger och var nöjd båda gångerna! Vänster galoppen kommer inte att bli vacker men den kommer att bli! :)
Idag har Spirre badat och det behövdes verkligen! En brun häst blev plötsligt vit. :)
Arvid har varit ensam hos dagmamman i hela tre timmar idag och det har gått jättebra! Fint, det, för på måndag börjar han på allvar där och ska vara där fyra timmar om dagen. Skönt att han verkar ta det bra, han har börjat ty sig till dagmamman och det känns jättebra. Sen blir han superglad att se oss när vi kommer och inga tårar fälls då vilket också känns bra.
Håll tummarna i morgon någon gång mitt på dagen! :)
måndag 22 september 2008
mest till mariell
Jag insåg ikväll att jag gett upp det här med riddagboken. Nu rider jag ju så pass ofta att det börjar bli vardag.
Men jag red iaf Theresaträning i lördags och det gick mycket bra! Theresa tyckte att jag fått stabilare sits, framförallt mellandelen men det saknas lite till på benen som blir trötta och oregerliga mot slutet. Men jag red förvänd galopp i höger och gjorde ett bra försök i vänster. Detta sett mot att jag för en månad sedan knappt kunde sitta i vänster galopp. Men Spirre är i någon fas där han är lite ostadig i formen och lite tung i munnen. Inte så ostadig att han åker upp hela tiden utan bara att nacken blir lite hög. Jag tror att jag är för hård i handen för rider jag ett westernpass på lång tygel så finns inte problemet... :)
Dessutom har jag kommit till bättre ridning med att jag orkar rama in honom med skänklarna mer vilket jag ikväll fick en aha-upplevelse om. När jag rider på kvällen ute på ridplanen så blir min mörkrädda häst väääääldigt spänd. Förra veckan fick jag ägna hela passet (en timme!) åt att bara få honom att slappna av. I kväll gick det fantastiskt mycket bättre och mycket hänger på att jag håller om honom ju mer spänd han är. Tidigare har jag liksom släppt skänkeln då jag känner att han bjuder framåt men det han egentligen gör är ju att springa ifrån. Så nu lägger jag till skänkeln som stöd för honom, liksom för att tala om att det är lugnt och okej, precis som inför ett hinder i hoppningen. Och vips så blev han mycket lugnare!
Passet ikväll kändes riktigt bra - i början, iaf. Redan i traven slappnade han av fint och gick finfina öppnor och skänkelvikningar. Sen galopperade jag höger galopp och kunde rida både öppna och serpentinbågar (förvänd, alltså)! Sen galopperade jag vänster och även om den var kantig så gick det göra samma i det här varvet!
Sen red jag igenom LB:2an och här kom problemen. Det hade blivit mörkare ute = buskarna är läskigare, samt att jag då var lite hårdare i kraven på formen och då blev han plötsligt jättespänd och körde upp huvudet hela tiden. Så jag fick ägna en lite stund åt att renodla samlingsbegreppet för den lille herrn och sen gick det bra att rida igen om programmet igen.
Vi ska ju tävla på lördag och tyvärr så startar jag jättesent, troligen runt 13-tiden men eftersom Sofie och jag ska åka tillsammans blir det till att göra tidig morgon ändå då Sofie ska rida första klassen också. Men jag får lite tid till att longera Spirre och pusta lite. Det är skönt att ha noll förväntningar på sig - alla förväntar sig att jag är handikappad och bara ska vara med för lagets skull! :)
Sen har jag nog hittat en ny medryttare till honom också. Men jag avslöjar inget förrän efter nästa tisdag då hon ska provrida.
Men jag red iaf Theresaträning i lördags och det gick mycket bra! Theresa tyckte att jag fått stabilare sits, framförallt mellandelen men det saknas lite till på benen som blir trötta och oregerliga mot slutet. Men jag red förvänd galopp i höger och gjorde ett bra försök i vänster. Detta sett mot att jag för en månad sedan knappt kunde sitta i vänster galopp. Men Spirre är i någon fas där han är lite ostadig i formen och lite tung i munnen. Inte så ostadig att han åker upp hela tiden utan bara att nacken blir lite hög. Jag tror att jag är för hård i handen för rider jag ett westernpass på lång tygel så finns inte problemet... :)
Dessutom har jag kommit till bättre ridning med att jag orkar rama in honom med skänklarna mer vilket jag ikväll fick en aha-upplevelse om. När jag rider på kvällen ute på ridplanen så blir min mörkrädda häst väääääldigt spänd. Förra veckan fick jag ägna hela passet (en timme!) åt att bara få honom att slappna av. I kväll gick det fantastiskt mycket bättre och mycket hänger på att jag håller om honom ju mer spänd han är. Tidigare har jag liksom släppt skänkeln då jag känner att han bjuder framåt men det han egentligen gör är ju att springa ifrån. Så nu lägger jag till skänkeln som stöd för honom, liksom för att tala om att det är lugnt och okej, precis som inför ett hinder i hoppningen. Och vips så blev han mycket lugnare!
Passet ikväll kändes riktigt bra - i början, iaf. Redan i traven slappnade han av fint och gick finfina öppnor och skänkelvikningar. Sen galopperade jag höger galopp och kunde rida både öppna och serpentinbågar (förvänd, alltså)! Sen galopperade jag vänster och även om den var kantig så gick det göra samma i det här varvet!
Sen red jag igenom LB:2an och här kom problemen. Det hade blivit mörkare ute = buskarna är läskigare, samt att jag då var lite hårdare i kraven på formen och då blev han plötsligt jättespänd och körde upp huvudet hela tiden. Så jag fick ägna en lite stund åt att renodla samlingsbegreppet för den lille herrn och sen gick det bra att rida igen om programmet igen.
Vi ska ju tävla på lördag och tyvärr så startar jag jättesent, troligen runt 13-tiden men eftersom Sofie och jag ska åka tillsammans blir det till att göra tidig morgon ändå då Sofie ska rida första klassen också. Men jag får lite tid till att longera Spirre och pusta lite. Det är skönt att ha noll förväntningar på sig - alla förväntar sig att jag är handikappad och bara ska vara med för lagets skull! :)
Sen har jag nog hittat en ny medryttare till honom också. Men jag avslöjar inget förrän efter nästa tisdag då hon ska provrida.
fredag 19 september 2008
inte alls utmanad
Jag har inte alls blivit utmanad men vill ha något att skriva och därför knyckte jag listan från http://www.havsengel.blogg.se./
5 platser där jag bott:
5 saker i min/vår bil:
Fem????? Herregud då måste jag filtrera ratet...
5 platser där jag bott:
- Legendariska Uvarna i Ulriksfors. Bodde där i 16 år. Nu är de rivna så mitt barndomshem är en gräsplätt...
- Amaliagatan, gula trevåningshuset i korsningen. Längst upp med toaletten i trapphuset och ett sovrum med ett så lågt snedtak att man inte kunde sätta sig upp i sängen utan att slå huvudet. Mindre bra när man insåg att man försovit sig och kastade sig upp...
- I en liten etta i huset som låg ovanför La Marée. Det kanske är ett dåligt tecken att de hus jag bott i rivs efteråt? Iaf var lägenheten på 31 kvadrat och vi bodde där i fyra år.
- Risselåsvägen. Underbart ställe! Ska man bo i lägenhet ska man bo där. Men...
- .. vi ville bo i villa så nu bor vi på Näsviken (nosebay, you know) i ett hundra år gammalt hus som inte avslöjar på utsidan sina skatter på insidan.
- Eric Gadd, när jag var typ 13??? Men jag gillar hans albumtitel för några år sedan, Gaddamn... :)
- Louise Hoffsten - diggar verkligen Louise och var i den här vevan helt besatt av henne. Fick också en autograf och en kram efter att ha väntat vid bakdörren en mindre evighet.
- Henrik Schyffert i baren på The Dubliner i Stockholm. Cool kille.
- Babben Larsson - ljuvlig människa! Precis lika rolig live som på TV. Eller, stryk det, typ 100 gånger roligare live!
- Svullo vid sin dragracingbil på Mantorp i början av 90-talet. Jag tryckte Simon i riktning mot honom och när vi gått förbi och kommit utom hörhåll så väste jag: "Såg du vem det var?!" "Va?", sa Simon som bara tittat på bilen... :/
- Corner i Junsele där man kunde få biff skuren ur en kullkastad ko (som Simon raskt döpte om till roadkill), eller cowboy som lukar som en gringo. Suveränt matställe, skitmycket mat och GOTT!
- Skitig lunchsylta i Paris som serverade helt underbart god mat. Kommer inte ihåg namnet men däremot kommer jag ihåg det mesta av det andra, fimparna på golvet tex...
- Mickey's pizzeria här hemma. Ska man äta pizza ska man äta den här.
- Krägga herrgård i Bålsta. Finns inga ord. Jag har till och med njutit av lamm här. Och jag ska snart dit igen... :)
- Olas friluftskök, eller vad man ska kalla det. Rid-i-Jorm-Ola som lagar viltskav över öppen eld med pressad potatis och lingonsylt till. Mat smakar aldrig bättre än så här.
5 saker i min/vår bil:
Fem????? Herregud då måste jag filtrera ratet...
- Arvids barnstol som är snyggt färgmatchad till min Audi.
- Extra stallkläder (vintertid är det mer kläder i bilen än i garderoben)
- Gamla kvitton. Det är överallt, jag tror att de försöker fly genom att tränga sig in i alla skrymslen de hittar.
- Spirres pass. Så att det aldrig är kvar hemma när jag ska vaccinera eller tävla.
- Isskrapa, för att jag bor där jag bor.
elinlektion
Idag har jag och Märeth "gått" lektion för Elin. Ja, vi har alltså inte ridit utan arbetat våra hästar (och varandras!) från marken.
Framåt-nedåt, ställning, böjning, innerfram snett-framåt-utåt förbi ytterfram genom touchering när innerfram lyfter samt förhållning när det sätts ner, böjd på rakt spår, öppna (utan att tvära för mycket!) och touchering av innerbak när ytterfram lättar (på hästen, Karin!) så att vi fick en fin travfattning.
Ni fattar va?
Det gick jättebra och Spirre blev väldigt fin i form och hållning men jag var tom i bollen, inte bara för att jag gått på baklängesvolt i en timme... ;)
Framåt-nedåt, ställning, böjning, innerfram snett-framåt-utåt förbi ytterfram genom touchering när innerfram lyfter samt förhållning när det sätts ner, böjd på rakt spår, öppna (utan att tvära för mycket!) och touchering av innerbak när ytterfram lättar (på hästen, Karin!) så att vi fick en fin travfattning.
Ni fattar va?
Det gick jättebra och Spirre blev väldigt fin i form och hållning men jag var tom i bollen, inte bara för att jag gått på baklängesvolt i en timme... ;)
torsdag 18 september 2008
fullt i sinnet
Mindfulness
Ett vackert ord, eller hur?
Och det kan vara nyckeln till ett bättre liv för lilla mig.
"Lilla mig". Ja, det handlar faktiskt om det. Den lilla Camilla som inte får plats men som kämpar och kämpar för att få sin röst hörd. Hon måste få komma till tals, bli delaktig och komma i harmoni med den stora Camilla, den som hittills bestämt och forcerat.
På en hemsida om mindfulness fanns sju ja/nej-frågor och texten under talade om att om man svarade ja på många av frågorna så kunde mindfulness vara till hjälp för en. Jag svarade ja på allihop.
Efter år av terapi i olika former har jag kommit fram till en del sanningar om mig själv. En är att jag har mycket svårt att leva i nuet. Och då menar jag MYCKET SVÅRT. Jag oroar mig konstant för framtiden, så mycket att jag i efterhand inte kan komma ihåg saker som faktiskt hänt, eftersom jag aldrig var mentalt närvarande NÄR de hände.
Tipset från senaste terapeuten var att gå en kurs i mindfulness. Det har legat i bakhuvudet på mig ett tag nu och jag visste ju lite vad mindfulness betydde sen förut, men nu har jag tagit tag i saken och beställt en bok till att börja med. Inga kurser finns inom normalt avstånd till normalt pris så det får vänta ett tag.
Så nu ska jag fylla mitt sinne med bara NU.
Ett vackert ord, eller hur?
Och det kan vara nyckeln till ett bättre liv för lilla mig.
"Lilla mig". Ja, det handlar faktiskt om det. Den lilla Camilla som inte får plats men som kämpar och kämpar för att få sin röst hörd. Hon måste få komma till tals, bli delaktig och komma i harmoni med den stora Camilla, den som hittills bestämt och forcerat.
På en hemsida om mindfulness fanns sju ja/nej-frågor och texten under talade om att om man svarade ja på många av frågorna så kunde mindfulness vara till hjälp för en. Jag svarade ja på allihop.
Efter år av terapi i olika former har jag kommit fram till en del sanningar om mig själv. En är att jag har mycket svårt att leva i nuet. Och då menar jag MYCKET SVÅRT. Jag oroar mig konstant för framtiden, så mycket att jag i efterhand inte kan komma ihåg saker som faktiskt hänt, eftersom jag aldrig var mentalt närvarande NÄR de hände.
Tipset från senaste terapeuten var att gå en kurs i mindfulness. Det har legat i bakhuvudet på mig ett tag nu och jag visste ju lite vad mindfulness betydde sen förut, men nu har jag tagit tag i saken och beställt en bok till att börja med. Inga kurser finns inom normalt avstånd till normalt pris så det får vänta ett tag.
Så nu ska jag fylla mitt sinne med bara NU.
tårtor och tårar
Arvid har gjort sin första inskolningsvecka hos dagmamman och vi har varit där två dagar var med honom. Det har gått bra, även om vår känslige lille son gärna gråter när andra barn gråter, skriker eller kommer för nära. Det kommer att bli lite tufft för honom att lära sig att bli knuffad och skriken åt, men det kanske är bra att han blir lite tuffare och inte bara vår söte lilla känslige kille. Idag tog han också för sig lite själv, pratade en del och ville gärna sitta i knä hos dagmamman. Det känns bra! Han får gärna fästa sig mycket vid henne då hon verkar bra och ju roligare han har hos henne desto mindre ångest får vi.
I två dagar har vi ätit tårta då Simons bror fyllde år igår och Simon idag. Av Arvid och mig fick Simon ett sjökort över Ströms Vattudal så att vi inte kör sönder propellern på båtmotorn mer än nödvändigt. Visste ni att Dragan på sina håll är 66 meter djup? Känns nästan otäckt att tänka på att den åker man båt och skoter på utan att fatta volymen av vattenmassan under sig... Och det är bara de ställen de har mätt på, det finns områden som troligen är mycket, mycket djupare. Någon påstår att de haft 88 meter på ekolodet som djupast. Sanslöst! Men, enligt Jeopardy, så är Ströms Vattudal norra Europas djupaste vattenled skapad av inlandsisen. Synd att den är så grumlig annars skulle det säkert vara intressant för dykare att hålla till här.
I två dagar har vi ätit tårta då Simons bror fyllde år igår och Simon idag. Av Arvid och mig fick Simon ett sjökort över Ströms Vattudal så att vi inte kör sönder propellern på båtmotorn mer än nödvändigt. Visste ni att Dragan på sina håll är 66 meter djup? Känns nästan otäckt att tänka på att den åker man båt och skoter på utan att fatta volymen av vattenmassan under sig... Och det är bara de ställen de har mätt på, det finns områden som troligen är mycket, mycket djupare. Någon påstår att de haft 88 meter på ekolodet som djupast. Sanslöst! Men, enligt Jeopardy, så är Ströms Vattudal norra Europas djupaste vattenled skapad av inlandsisen. Synd att den är så grumlig annars skulle det säkert vara intressant för dykare att hålla till här.
söndag 14 september 2008
hästdag av bästa sort
Igår, lördag, åkte jag och Märeth till CB Ranch på Sannaflokälen för tävlingsclinic i western. Egentligen skulle det ha varit westerntävling igår men pga för få anmälda så blev det tävlingsclinic istället.
Vädret var helt makalöst - klarblå himmel, sol och vindstilla. Och precis lagom varmt. Enda minuset var nog getingarna men om man bara satt stilla så var de också okej.
Jag hade skitont i ländryggen sen några dagar tillbaka men med lite Citodon innanför västen så gick det riktigt bra att rida hela dagen och faktiskt så är ryggen bättre idag! :) Men däremot har jag bra med träningsvärk nu ikväll.... :(
Vi red först ett pass för eminenta Susanne Behm (som jag insåg att jag saknat för hennes enkla instruktioner, självklara logik och trevliga humör) som blev ganska långt och lite väl tråkigt i Spirres smak, vilket på sitt sätt var precis vad han behövde för då slappnade han av ordentligt. Vi var sex stycken som red samtidigt därav blev det lite ridlektionsstuk och då brukar Spirre bli uttråkad. Men han gick som en gud och jag hade kunnat rida i flera timmar till. Jag har världens bästa häst! Måste också nämna att jag red på stång på enbart en hand hela dagen och det gick skitbra.
Sen åt vi våfflor och hade dragning på dagens lotteri och de flesta vann engcon-kepsar (fanns typ 25 stycken) men jag lyckades, på min enda lott, vinna myggdeo från Föllinge - mycket bra! :) Våfflor med hjortronsylt och grädde var inte det sämsta - MUMS!
Efter lunch byggde vi trailbana och sen hjälptes Susanne och jag åt att få en lätt tjurig ponny över en pressenning men sen var det träningstävlingsdags! Av 12 ryttare var det tre som klarade trailen godkänt och jag var en av dem! Otroligt eftersom jag inte tränat på grind förut, men det gick bra för jag har världens bästa häst!
Sen red vi pleasure uppdelat på två grupper, de som ville galoppera och de som inte ville galoppera. Jag galopperade förstås och det gick bra. Alla red godkänd ritt och fick rosett!
En helt suverän dag avslutades med att vi åt ÄKTA chili hos Märeth och Fredde. Den hade grabbarna arbetat med halva dagen och var mäkta stolta över den - med rätta!
Bilder från westernridningen finns på stallett.blogspot.com.
fredag 12 september 2008
arvidkavalkad
Arvid är min solstråle och därför får ni titta på lite underbara bilder av denna underbara kille!
Presenter, presenter, presenter, men kanske papperet är roligast? Tack alla för alla fina leksaker, kläder, pengar, mm!
Idag har vi varit på begravning av Simons farfars bror som blev drygt nittio år. Första gången han har kostymen på sig och det verkade han gilla. Han försökte inte ens ta av sig slipsen!
Idag har vi varit på begravning av Simons farfars bror som blev drygt nittio år. Första gången han har kostymen på sig och det verkade han gilla. Han försökte inte ens ta av sig slipsen!
Under hela ceremonin var han superglad och var endast bekymrad då kantorn spelade på orgeln - vilket ljud! På begravningskaffet fortsatte det glada humöret och han roade och bedårade de flesta.
onsdag 10 september 2008
ove är lelös
De senaste dagarna har varit händelserika men jag är nog lite bloggtrött för här har det inte hänt mycket som ni ser. Jag borde lägga in alla ljuvliga bilder på Arvid från ettårskalaset, men de kommer någon annan dag då jag känner mig inspirerad.
Men en kort lista över vad jag gjort sen i fredags:
* ätit tårta (såklart!)
* blivit bjuden på middag utomhus en vacker lördagkväll
* ridit bästa ritten på ett helt år
* fått ont i ryggen (ÌGEN!!!)
* shoppat i Östersund
* sett Arvid äta spån med hästbajs i... (sen skrattade han asmycket när jag såg äcklad ut)
* fått världens huvudvärk (säkert migrän)
* översatt tyska fraser (jag kan inte tyska så Simon vred sig av skratt :D)
* kört grästrimmer (som det fastnade brännässlor i hela tiden)
* spelat betapet (25 % vinst nu!)
* fått en snygg täckväst av mamma
* sett en överlycklig Arvid SLITA av presentpapperet när han insåg att han fått en likadan traktor som Alexander har... Snacka om glad! :)
* ritat med min son (eller ja - han åt mest på kritorna och tittade glatt på när jag färglade i målarboken...:))
* sett på när Arvid leker med Ove, den lealöse.
Ja, och mycket mer känns det som för jag är trött!
Men en kort lista över vad jag gjort sen i fredags:
* ätit tårta (såklart!)
* blivit bjuden på middag utomhus en vacker lördagkväll
* ridit bästa ritten på ett helt år
* fått ont i ryggen (ÌGEN!!!)
* shoppat i Östersund
* sett Arvid äta spån med hästbajs i... (sen skrattade han asmycket när jag såg äcklad ut)
* fått världens huvudvärk (säkert migrän)
* översatt tyska fraser (jag kan inte tyska så Simon vred sig av skratt :D)
* kört grästrimmer (som det fastnade brännässlor i hela tiden)
* spelat betapet (25 % vinst nu!)
* fått en snygg täckväst av mamma
* sett en överlycklig Arvid SLITA av presentpapperet när han insåg att han fått en likadan traktor som Alexander har... Snacka om glad! :)
* ritat med min son (eller ja - han åt mest på kritorna och tittade glatt på när jag färglade i målarboken...:))
* sett på när Arvid leker med Ove, den lealöse.
Ja, och mycket mer känns det som för jag är trött!
fredag 5 september 2008
nu kan kalaset börja!
Vanlig gräddtårta. Tyvärr har bären varit frysta och var alldeles för blöta för att det skulle bli snyggt. Fyllning - vaniljkräm och bärmos (jordgubbar och björnbär).
Obeservera att jag aldrig tidigare har gjort tårta. Iaf inte gräddtårta på det här viset. Nä, jag är ingen bagerska, jag har Elin.
Glutenfri tårta då både Simon och Arvid går på glutenfrikost än så länge. Syns det att strösselt är i form av nallebjörnar?
Obeservera att jag aldrig tidigare har gjort tårta. Iaf inte gräddtårta på det här viset. Nä, jag är ingen bagerska, jag har Elin.
sovkompisar
torsdag 4 september 2008
marginaler
Jag har inga marginaler just nu. Jag gör precis så mycket som jag bara orkar och då får det inte bli något ytterligare för då håller jag inte ihop.
Simon är på älgjakt hela veckan så jag har Arvid själv samtidigt som jag ska jobba, förbereda för Arvids ettårskalas, "skola in" två kattungar, bita ihop över värken i kroppen (värst i ländryggen nu) och ta hand om Spirre och helst också hinna motionera honom med Arvid sovandes i vagnen....
Då får jag inte bli förkyld.
JAG ÄR FÖRKYLD!
Arvid har varit snorig sen i måndags och i natt hostade han hela natten. Jag kände när jag la mig för att sova igår kväll att det började sticka i halsen. Idag mer än sticker det, det känns som jag har 80:s sandpapper i halsen och jag är varm och har ont i huvudet. (Sofie - du har cybersmittat oss! :))
Nu upptas hela mitt medvetande, den del som blir över efter att Arvid, jobb, Spirre och hus tagit sin del, av önskan att Simon kommer hem någon gång. Jag vet inte när han kommer, jag hoppas att han inte tänker jaga i morgon av alla dagar. När han kommer tänker jag sova. Sen ska jag göra tårta.
Jag är trött.
Simon är på älgjakt hela veckan så jag har Arvid själv samtidigt som jag ska jobba, förbereda för Arvids ettårskalas, "skola in" två kattungar, bita ihop över värken i kroppen (värst i ländryggen nu) och ta hand om Spirre och helst också hinna motionera honom med Arvid sovandes i vagnen....
Då får jag inte bli förkyld.
JAG ÄR FÖRKYLD!
Arvid har varit snorig sen i måndags och i natt hostade han hela natten. Jag kände när jag la mig för att sova igår kväll att det började sticka i halsen. Idag mer än sticker det, det känns som jag har 80:s sandpapper i halsen och jag är varm och har ont i huvudet. (Sofie - du har cybersmittat oss! :))
Nu upptas hela mitt medvetande, den del som blir över efter att Arvid, jobb, Spirre och hus tagit sin del, av önskan att Simon kommer hem någon gång. Jag vet inte när han kommer, jag hoppas att han inte tänker jaga i morgon av alla dagar. När han kommer tänker jag sova. Sen ska jag göra tårta.
Jag är trött.
onsdag 3 september 2008
fatta...
... hur länge jag kommer att leva på det här. Och hur ännu längre Mariell kommer att leva på det. Fast förresten, det tar jag tillbaka, Mariell kommer inom kort göra mycket bättre resultat än så här:
Dressyrtävling Lits RK 16 augusti 2008
Klass 2 Lätt B:2 2003
C. Solbritt Åhman
Maxpoäng: 300
1 Kari Lawe Åsbygdens RF Rexina 189 p 63.00 %
2 Marielle Boga Strömsunds RK Blue Spirit 182 p 60.67 %
3 Maja Gahlin Strömsunds RK Peter Pan 175 p 58.33 %
4 Marianne Elfqwist Ånge RK Dakirs Diego 174 p 58.00 %
5 Linda Frost Mellersta Norrlands FRK Cantona 173 p 57.67 %
6 Madelene Toresson Strömsunds RK Tenero 150 p 50.00 %
7 Anna Jonell Järpens RK Mr Loveboy 141 p 47.00 %
Klass 3 Lätt B:3 2007
C. Solbritt Åhman
Maxpoäng: 330
1 Cecilia Magnusson Lits RK Royal Club 214 p 64.85 %
2 Ulrika Haglund Åsbygdens RF Cornello 211 p 63.94 %
3 Linda Frost Mellersta Norrlands FRK Cantona 194 p 58.79 %
4 Marielle Boga Strömsunds RK Blue Spirit 184 p 55.76 %
5 Madelene Toresson Strömsunds RK Tenero 183 p 55.45 %
6 Marianne Elfqwist Ånge RK Dakirs Diego 179 p 54.24 %
7 Maja Gahlin Strömsunds RK Peter Pan 178 p 53.94 %
Anna Jonell Järpens RK Mr Loveboy Utgår
Dressyrtävling Lits RK 16 augusti 2008
Klass 2 Lätt B:2 2003
C. Solbritt Åhman
Maxpoäng: 300
1 Kari Lawe Åsbygdens RF Rexina 189 p 63.00 %
2 Marielle Boga Strömsunds RK Blue Spirit 182 p 60.67 %
3 Maja Gahlin Strömsunds RK Peter Pan 175 p 58.33 %
4 Marianne Elfqwist Ånge RK Dakirs Diego 174 p 58.00 %
5 Linda Frost Mellersta Norrlands FRK Cantona 173 p 57.67 %
6 Madelene Toresson Strömsunds RK Tenero 150 p 50.00 %
7 Anna Jonell Järpens RK Mr Loveboy 141 p 47.00 %
Klass 3 Lätt B:3 2007
C. Solbritt Åhman
Maxpoäng: 330
1 Cecilia Magnusson Lits RK Royal Club 214 p 64.85 %
2 Ulrika Haglund Åsbygdens RF Cornello 211 p 63.94 %
3 Linda Frost Mellersta Norrlands FRK Cantona 194 p 58.79 %
4 Marielle Boga Strömsunds RK Blue Spirit 184 p 55.76 %
5 Madelene Toresson Strömsunds RK Tenero 183 p 55.45 %
6 Marianne Elfqwist Ånge RK Dakirs Diego 179 p 54.24 %
7 Maja Gahlin Strömsunds RK Peter Pan 178 p 53.94 %
Anna Jonell Järpens RK Mr Loveboy Utgår
träd på nytt
Jag förstår nu att jag fick noll kommentarer på mitt förra trädinlägg. Det var nämligen inte läsbart för icke inloggade och jag kunde inte testa oinloggat... :( Nåja, här kommer nytt försök och ni som inte har kopplat in er på Geni än - gör det! Otroligt roligt att hålla igång släktrelationerna på det här sättet.
söndag 31 augusti 2008
en dag att prova nya saker
Idag har jag provat en del nya saker. Ja, inte bara jag.
Det är första dagen jag har ensam vårdnad om Spirre. Känns märkligt då jag det senaste året mest sett mig som en gästryttare. Men idag var också första gången på länge som jag och Märeth red ut tillsammans. Och för henne var det första natten i nya lägenheten, 30 meter från stallet. Jag blev alldeles glad när jag såg henne komma ut på bron och säga "go'morron" när jag kastat ut hö i hagarna. :) Det var också min första stallmorgon på mycket länge. För Sune var det första dagen tillbaka i stalllet och Spirre blev nog väldigt glad att få en kompis igen.
Jag och Arvid har i eftermiddag varit till kvarterets lekpark för första gången och åkt rutschkana tillsammans. Det var kul! Jag har också grävt grävskopa i sandlådan (Arvid förstod inte riktigt att det skulle vara kul, men okej då - mamma ser ju ut att gilla det) och gungat Arvid på en sån där häst på fjäder, om ni förstår vad jag menar.
Och Arvid gjorde sina första försök att seriöst äta själv med gaffel ikväll. Han har länge tagit besticken och stoppat dem i munnen om jag först försett besticket med mat, men nu spetsade han en makaron själv och stoppade i munnen. Glad blev jag, inte så mycket för att matningen snart är över, utan för att han utvecklas och lär sig nya saker.
Och så passade jag på att byta till höstfärger här på bloggen.
En bra dag. :)
Det är första dagen jag har ensam vårdnad om Spirre. Känns märkligt då jag det senaste året mest sett mig som en gästryttare. Men idag var också första gången på länge som jag och Märeth red ut tillsammans. Och för henne var det första natten i nya lägenheten, 30 meter från stallet. Jag blev alldeles glad när jag såg henne komma ut på bron och säga "go'morron" när jag kastat ut hö i hagarna. :) Det var också min första stallmorgon på mycket länge. För Sune var det första dagen tillbaka i stalllet och Spirre blev nog väldigt glad att få en kompis igen.
Jag och Arvid har i eftermiddag varit till kvarterets lekpark för första gången och åkt rutschkana tillsammans. Det var kul! Jag har också grävt grävskopa i sandlådan (Arvid förstod inte riktigt att det skulle vara kul, men okej då - mamma ser ju ut att gilla det) och gungat Arvid på en sån där häst på fjäder, om ni förstår vad jag menar.
Och Arvid gjorde sina första försök att seriöst äta själv med gaffel ikväll. Han har länge tagit besticken och stoppat dem i munnen om jag först försett besticket med mat, men nu spetsade han en makaron själv och stoppade i munnen. Glad blev jag, inte så mycket för att matningen snart är över, utan för att han utvecklas och lär sig nya saker.
Och så passade jag på att byta till höstfärger här på bloggen.
En bra dag. :)
lördag 30 augusti 2008
rekommendationsbrev till en ängel
Under det senaste året har Mariell Boga tagit hand om min häst, Spirre, då jag själv varit oförmögen på grund av sjukdom. Detta har inneburit att hon tagit hand om min häst helt själv, haft ansvar för mat och mockning, träning och tävling och allt runtomkring.
Mariell är intelligent, samarbetsvillig, ansvarstagande, rolig, trevlig, snäll, duktig, självgående, ambitiös och omtänksam. Och detta är bara en del av allt hon är. Dessutom är hon norska med en ljuvlig dialekt.
Som ryttare har hon en sits att döda för, en enorm ryttarkänsla med en hand som är flexibel och stilla på samma gång. Hon är målmedveten och envis och tränar vidare trots frusna händer och tår och djup björnskräck.
Mariells hästkunskaper är grundliga och hon lär sig hela tiden nya saker med ett öppet sinne och vilja att förstå mer. Detta även när det vi utsatt henne för egentligen är helt obegripligt.
Hon skulle ha fått tagit hand om min häst i evighet om hon själv inte valt att avsluta och åka hem till sitt älskade Norge. Och jag tycker att hon gör rätt - hon har en talang som inte ska kastas bort på ridsportens u-land och jag önskar henne stor framgång och enorm lycka inom vad hon än tar sig för.
Hejdå, kära Mariell - jag har inte ord för hur mycket jag och Spirre kommer att sakna dig!
Kram
Mariell är intelligent, samarbetsvillig, ansvarstagande, rolig, trevlig, snäll, duktig, självgående, ambitiös och omtänksam. Och detta är bara en del av allt hon är. Dessutom är hon norska med en ljuvlig dialekt.
Som ryttare har hon en sits att döda för, en enorm ryttarkänsla med en hand som är flexibel och stilla på samma gång. Hon är målmedveten och envis och tränar vidare trots frusna händer och tår och djup björnskräck.
Mariells hästkunskaper är grundliga och hon lär sig hela tiden nya saker med ett öppet sinne och vilja att förstå mer. Detta även när det vi utsatt henne för egentligen är helt obegripligt.
Hon skulle ha fått tagit hand om min häst i evighet om hon själv inte valt att avsluta och åka hem till sitt älskade Norge. Och jag tycker att hon gör rätt - hon har en talang som inte ska kastas bort på ridsportens u-land och jag önskar henne stor framgång och enorm lycka inom vad hon än tar sig för.
Hejdå, kära Mariell - jag har inte ord för hur mycket jag och Spirre kommer att sakna dig!
Kram
Ojdå! En katt blev två!
Vi skulle bara hämta Stutz från trevliga familjen Svedberg i Härnösand (Arvid ville nog för övrigt stanna där) och så låg då en liten svart katthona i buren när vi skulle åka hem och ojdå, hon följde visst med hon också! :)
Får jag presentera Stutz och Catalina (från Pontiac Catalina, kallas för "Lina")!
Vi hjälps väl åt?
tisdag 26 augusti 2008
Arvid 070905
Älskade Barn
Så kom du då till oss du älskade barn,
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
Du fångar all ömhet omkring,
små fötter och fingrar, din hud och din doft
så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
så är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara
Arvid firar sin ettårsdag lördag 6 september från klockan 15. Den som inte kan komma då är välkommen på fredag eftermiddag!
Stutz alias Cliff
Cliff har nu bytt namn. Han heter Stutz Bearcat men kallas för Stutz.
Stutz var en sån där udda bilmodell som bara tillverkades några få år men dess största förtjänst är att Elvis började köpa på sig några såna då han lessnade på Cadillacs.
Och det som är gott nog åt the King är gott nog åt oss! :)
Stutz var en sån där udda bilmodell som bara tillverkades några få år men dess största förtjänst är att Elvis började köpa på sig några såna då han lessnade på Cadillacs.
Och det som är gott nog åt the King är gott nog åt oss! :)
Ringar'n as The King
söndag 24 augusti 2008
riddagbok 080823
Dressyrträning idag, första på säkert 1,5 år. Jag var lite ringrostig och blev lite trött i huvudet av alla kommandon och fick en blackout när jag skulle rida en halvt igenom (för er som inte rider så är det en ridväg som innebär i slutändan att man byter varv, jag fortsatte i samma varv... *ops!*)
Men på det stora hela gick det bra! Långt över förväntan då jag hade en riktigt kass kroppdag hela dagen med ont i ländryggen och ont i höften. Med ett par värktabletter innanför västen och lite uppvärmning så kändes det riktigt, riktigt bra.
Jag fick rida lite lösgörande, öppna på volten och långsidan, skänkelvikning diagonalen och längs fyrkantspåret, galopp på volten, förvänd, mm.
Allt gick bra förutom vänster galopp på slutet och förvänd galopp öht då jag började bil väl trött i mina obefintliga benmuskler och hade svårt att sitta stilla med skänklarna vilket gör att känsliga Spirre får tusen signaler, spänner sig och får åtta ben...
Mariell filmade det hela och förutom att man får ett lätt epilepsianfall av att filmen skakar (jo, det är sant! :)) så ser man ju att jag inte har tappat så jättemycket. Skulle behöva komma ner mer och länga skänkeln och ha längre läder men i början känns de jag har som för långa men jag kände mot slutet av passet att jag har kunnat längt ett hål till. Sen ser jag väldigt stel ut över axelpartiet men det kändes inte så och jag har ingen träningsvärk där idag så jag vet inte varför det ser ut så.
Sen önskade jag att Spirre hade en stabilare galopp som inte är så j-la svår att rida (vänster galopp framförallt) för nu kan jag knappt galoppera utan att det blir pannkaka. Men tränaren tyckte att jag antingen bara skulle träna galoppfattningar eller inte galoppera alls tills jag är stabilare. Och jag funderar på att bara galoppera i början av passet då jag är pigg i musklerna och klarar att sitta stilla.
Men det känns iaf jätteskönt att vara i gång igen och att det går åt rätt håll. Jag hade inte särskilt ont i går kväll (jag byggde en TV-bänk till klockan ett på natten...) och idag är det bara ländgryggen som känns och det har jag listat ut varför. Tränaren sa att jag svankade i galoppen och när jag "stoppade in rumpan" så blev ridningen bättre. Antagligen går jag och svankar lite hela tiden för att jag saknar muskler i mellandelen och därför får jag ont i ryggen.
Nä, nu ska jag upp till ridhuset och filma Mariell och Carro!
Men på det stora hela gick det bra! Långt över förväntan då jag hade en riktigt kass kroppdag hela dagen med ont i ländryggen och ont i höften. Med ett par värktabletter innanför västen och lite uppvärmning så kändes det riktigt, riktigt bra.
Jag fick rida lite lösgörande, öppna på volten och långsidan, skänkelvikning diagonalen och längs fyrkantspåret, galopp på volten, förvänd, mm.
Allt gick bra förutom vänster galopp på slutet och förvänd galopp öht då jag började bil väl trött i mina obefintliga benmuskler och hade svårt att sitta stilla med skänklarna vilket gör att känsliga Spirre får tusen signaler, spänner sig och får åtta ben...
Mariell filmade det hela och förutom att man får ett lätt epilepsianfall av att filmen skakar (jo, det är sant! :)) så ser man ju att jag inte har tappat så jättemycket. Skulle behöva komma ner mer och länga skänkeln och ha längre läder men i början känns de jag har som för långa men jag kände mot slutet av passet att jag har kunnat längt ett hål till. Sen ser jag väldigt stel ut över axelpartiet men det kändes inte så och jag har ingen träningsvärk där idag så jag vet inte varför det ser ut så.
Sen önskade jag att Spirre hade en stabilare galopp som inte är så j-la svår att rida (vänster galopp framförallt) för nu kan jag knappt galoppera utan att det blir pannkaka. Men tränaren tyckte att jag antingen bara skulle träna galoppfattningar eller inte galoppera alls tills jag är stabilare. Och jag funderar på att bara galoppera i början av passet då jag är pigg i musklerna och klarar att sitta stilla.
Men det känns iaf jätteskönt att vara i gång igen och att det går åt rätt håll. Jag hade inte särskilt ont i går kväll (jag byggde en TV-bänk till klockan ett på natten...) och idag är det bara ländgryggen som känns och det har jag listat ut varför. Tränaren sa att jag svankade i galoppen och när jag "stoppade in rumpan" så blev ridningen bättre. Antagligen går jag och svankar lite hela tiden för att jag saknar muskler i mellandelen och därför får jag ont i ryggen.
Nä, nu ska jag upp till ridhuset och filma Mariell och Carro!
tisdag 19 augusti 2008
riddagbok 080819
Tog det lugnt ikväll vilket betyder kängor utan sporrar, jeanschaps och sidepullen och ut och lufsa i skogen.
Eller lufsa och lufsa, jag var så inspirerad av Elins och mitt samtal igår kväll att jag bestämde mig för att rida öppnor och slutor i skritt överallt där det var möjligt, dvs på vägen och lägdorna.
Spirre var superlugn ikväll, nästan lite lat. Svarade halvdåligt när jag var utan sporrar så jag började med att etablera skänkeln som framåtdrivande. Det fattade han direkt och tog den bättre sen. Fick göra samma med skänklarna för sidförande då han blev alldeles för seg i öppnorna.
Efter lite förberedande arbete på det sättet så gick det riktigt bra sen! Han sökte sig fint framåt-nedåt efter bara några steg i öppnorna. Lite seg var han att svara på tygeln men han var ju faktiskt utan bett, vilket jag oftast glömmer när jag rider på sidepullen. Ett bett ger ju lite mer exakt kommunikation ändå.
Red skogstigarna på berget hemöver och det var riktigt mysigt därinne i regnvåta skogen. Var ute ca en timme och av de travade jag max en halv minut, resten skritt.
Knäet kändes fantastiskt bra men istället hade jag ovanligt ont i höften och det släppte inte heller.
Elin, jag tror vi tar lektionen från marken på torsdag så att min höft orkar träningen på lördag!
Eller lufsa och lufsa, jag var så inspirerad av Elins och mitt samtal igår kväll att jag bestämde mig för att rida öppnor och slutor i skritt överallt där det var möjligt, dvs på vägen och lägdorna.
Spirre var superlugn ikväll, nästan lite lat. Svarade halvdåligt när jag var utan sporrar så jag började med att etablera skänkeln som framåtdrivande. Det fattade han direkt och tog den bättre sen. Fick göra samma med skänklarna för sidförande då han blev alldeles för seg i öppnorna.
Efter lite förberedande arbete på det sättet så gick det riktigt bra sen! Han sökte sig fint framåt-nedåt efter bara några steg i öppnorna. Lite seg var han att svara på tygeln men han var ju faktiskt utan bett, vilket jag oftast glömmer när jag rider på sidepullen. Ett bett ger ju lite mer exakt kommunikation ändå.
Red skogstigarna på berget hemöver och det var riktigt mysigt därinne i regnvåta skogen. Var ute ca en timme och av de travade jag max en halv minut, resten skritt.
Knäet kändes fantastiskt bra men istället hade jag ovanligt ont i höften och det släppte inte heller.
Elin, jag tror vi tar lektionen från marken på torsdag så att min höft orkar träningen på lördag!
självplock häggmispelbär!
Intresserad av att göra som kanadensarna och äta häggmispelbärspaj? Varsågoda och kom och plocka hemma hos mig!
Av någon anledning har jag i år miljoner med stora blåsvarta bär i häcken. De liknar blåbär men är större och fruktköttet är nästan vitt. Helt ätliga - det har jag trippelkollat! - och jag har också gjort saft på dem tidigare år.
Men de är rätt så fadda i smaken så bäst ska tydligen likör bli, vilket jag ska testa i år. Men jag har plockat min dryga liter nu och det finns många, många, många liter kvar!
De är jättelätta att plocka, nästan ramlar av kvisten och ner i handen, färdigrensat och klart! :)
Välkomna!
söndag 17 augusti 2008
My name is Cliff
Låt mig presentera Cliff!
En cool kille på ca 13 veckor. Hans pappa är en stor, lugn och röd(!) katt som är 50 % Maine Coon / 50% skogis, mamman 50 % skogis och resten bondkatt och det är hennes färg som Cliff har fått.
Nästa helg är han 14 veckor och anländer då till Villa Jakobi!
Men, han kan ju inte heta Cliff. Inte för att det är något fel på Cliff utan för att vårt signum är att alla våra katter har jänkebilsrelaterade namn. Kustom hette Kustom Tudor de Soto (Kustom Cars (ja, det ska vara med K), Ford Tudor och Chysler's de Soto), Chevelle kom sig av min 67 Chevrolet Chevelle och Lizzy hette egentligen Tin Lizzy vilket är smeknamnet på T-forden (plåt-lisa).
Så vad ska Cliff heta? Dags att ta fram jänkebilsböckerna!
En cool kille på ca 13 veckor. Hans pappa är en stor, lugn och röd(!) katt som är 50 % Maine Coon / 50% skogis, mamman 50 % skogis och resten bondkatt och det är hennes färg som Cliff har fått.
Nästa helg är han 14 veckor och anländer då till Villa Jakobi!
Men, han kan ju inte heta Cliff. Inte för att det är något fel på Cliff utan för att vårt signum är att alla våra katter har jänkebilsrelaterade namn. Kustom hette Kustom Tudor de Soto (Kustom Cars (ja, det ska vara med K), Ford Tudor och Chysler's de Soto), Chevelle kom sig av min 67 Chevrolet Chevelle och Lizzy hette egentligen Tin Lizzy vilket är smeknamnet på T-forden (plåt-lisa).
Så vad ska Cliff heta? Dags att ta fram jänkebilsböckerna!
Jag tar gärna emot tips!
lördag 16 augusti 2008
vilken dag!
Vilken dag det har varit idag för inte bara mig utan för många andra i min "krets"!
Det största idag är att Mariell och Spirre fick över 60 % på LB:2 och därmed placerade sig som tvåa i klassen och fick rida ärevarv! Jag har inte fattat att det här verkligen har hänt. Det har liksom varit ett utopiskt mål, alltså nästintill omöjligt att nå, att Spirre med ryttare skulle placera sig på en dressyrtävling?! Men nu har det hänt och det visar att ingenting är omöjligt! Bilder från den här fantastiska händelsen finns som vanligt hos vår hovfotograf (åh, vad jag älskar när ord kan ha dubbla, korrekta betydelser!) Sofie Marklund: http://havsengel.blogg.se/2008/august/080816-dressyrtavling-i-osterasen.html
Om vi fortsätter på hästtemat så befinner sig ursus-elina i Vindeln på Bent-kurs. Därifrån ringde hon vid halv tre idag och var helt lyrisk! Och jag och Mariell blev än mer avundsjuka... ;) Men hon har lovat att förmedla sina nyvunna kunskaper till oss i form av lektioner så jag ser verkligen fram emot det!
Märeth har varit på superbra seminarium om företagarinnor som hölls på en levande fäbodvall utanför Valsjöbyn. Fin miljö och bra föreläsare förgyllde hennes och hennes mors och systers dag!
Simon flög till Salem utanför Stockholm i går kväll och återkom ikväll körandes i sin nyinköpta Chevrole Caprice Brougham. Han är så stolt över bilen så jag är osäker på om jag öht får åka i den eller om jag sliter för mycket på den då? :) Men Märeth, jag och Madde tog en raggarrunda i den ikväll och den var verkligen glassig!
Inte Simons men en likadan
Så kanske månen, solen, Jupiter och någon annan himlakropp har stått i linje idag för att orsaka en superdag för så många samtidigt!
torsdag 14 augusti 2008
riddagbok 080814
Skulle rida lite lösgörande och allmänt känna av lite inför tävlingen på lördag.
Så blev det också.
Iaf i början.
Men inte så mycket på slutet, tyvärr.
Spirre kändes jätte-jätte-jättefin i traven och var superfin i munnen idag. Han hade dock sprungit en massa i hagen innan turen och kändes lite stel vänster bak, vilket han ju visserligen brukar kunna göra.
Jobbade mest bara lösgörande, voltarbete, skänkelvikning, öppna och lite, lite sluta. Kändes som sagt finfin! Bra i formen, mjuk i munnen och smidig och böjbar.
Så galopperade vi. Eller ja, det gjorde jag direkt från början och det gick superbra, men så ökade jag kraven lite efter travarbetet (satte mig ner, typ) och då tappade han massor i vänster galopp. Lyckades hitta rytmen lite då och då, men lite kantigt blev det nog och jag studsade mest i sadeln.
Så var jag egentligen nöjd och skulle bara rida igenom LB:2. Allt gick jättebra och jag hade ett stort leende på läpparna. Tills jag skulle öka i galopperna. KATAFUCKINGSTROF! När jag ökade så tappade han antingen benen eller så slog han upp huvudet när jag skulle ta ner till arbetsgalopp igen.
Och då var jag ju tvungen att ta igenom det. Ja, eller hur. Först blev det bara pannkaka, han blev spänd och struttig, men med lösningarna från Heidi så kunde jag få tillbaka en del av avslappningen men då var han istället lite trött och slutade att tänka. Men till slut kunde jag öka hyfsat i några språng, ta tillbaka, öka igen osv med bibehållen galopp men han kröp upp ur formen då också.
Det kändes som ett misslyckande och att jag hållit på alldeles för länge, men det var nog bara min känsla för jag hade varit ute totalt i drygt en timme bara.
Dock var det en sak som var superbra - det kändes nästan som förut att rida!!! Ont i höften när jag satt upp men släppte sen, knäet fungerade bättre än väntat och jag kunde RIDA förutom att jag också blev lite trött i mina obefintliga ben- och ryggmuskler efter en stund. Kanske därför galoppen blev som den blev? Men jag kunde sitta ordentligt i sadeln, rida med sätet och kände mig som en RIKTIG ryttare äntligen!
Efteråt fick Spirre stretching, massage, liniment, badrock och lindade ben så jag tror att han sover gott i boxen i natt. :)
Nu ser jag fram emot nästa pass, men jag måste också hitta någon att dela min häst med. Hm.
Så blev det också.
Iaf i början.
Men inte så mycket på slutet, tyvärr.
Spirre kändes jätte-jätte-jättefin i traven och var superfin i munnen idag. Han hade dock sprungit en massa i hagen innan turen och kändes lite stel vänster bak, vilket han ju visserligen brukar kunna göra.
Jobbade mest bara lösgörande, voltarbete, skänkelvikning, öppna och lite, lite sluta. Kändes som sagt finfin! Bra i formen, mjuk i munnen och smidig och böjbar.
Så galopperade vi. Eller ja, det gjorde jag direkt från början och det gick superbra, men så ökade jag kraven lite efter travarbetet (satte mig ner, typ) och då tappade han massor i vänster galopp. Lyckades hitta rytmen lite då och då, men lite kantigt blev det nog och jag studsade mest i sadeln.
Så var jag egentligen nöjd och skulle bara rida igenom LB:2. Allt gick jättebra och jag hade ett stort leende på läpparna. Tills jag skulle öka i galopperna. KATAFUCKINGSTROF! När jag ökade så tappade han antingen benen eller så slog han upp huvudet när jag skulle ta ner till arbetsgalopp igen.
Och då var jag ju tvungen att ta igenom det. Ja, eller hur. Först blev det bara pannkaka, han blev spänd och struttig, men med lösningarna från Heidi så kunde jag få tillbaka en del av avslappningen men då var han istället lite trött och slutade att tänka. Men till slut kunde jag öka hyfsat i några språng, ta tillbaka, öka igen osv med bibehållen galopp men han kröp upp ur formen då också.
Det kändes som ett misslyckande och att jag hållit på alldeles för länge, men det var nog bara min känsla för jag hade varit ute totalt i drygt en timme bara.
Dock var det en sak som var superbra - det kändes nästan som förut att rida!!! Ont i höften när jag satt upp men släppte sen, knäet fungerade bättre än väntat och jag kunde RIDA förutom att jag också blev lite trött i mina obefintliga ben- och ryggmuskler efter en stund. Kanske därför galoppen blev som den blev? Men jag kunde sitta ordentligt i sadeln, rida med sätet och kände mig som en RIKTIG ryttare äntligen!
Efteråt fick Spirre stretching, massage, liniment, badrock och lindade ben så jag tror att han sover gott i boxen i natt. :)
Nu ser jag fram emot nästa pass, men jag måste också hitta någon att dela min häst med. Hm.
tisdag 12 augusti 2008
sökes: en Mariell
Sökes
Mariell, eller någon med hennes egenskaper
Jag behöver någon som kan ta hand om min häst några gånger per vecka, helst 3-4 dagar. Att "ta hand om" min Spirre innebär:
*Mocka, gör i ordning foder, spåna, mm.
*Ta stallpass 1-2 gånger per vecka.
*Gosa med min häst.
*Rida min häst.
*Rida träningar och tävlingar på min häst.
*Ha kul med min häst.
*Plus annat som det innebär att ha häst på deltid.
Spirre är världens bästa häst. Faktiskt. Han är ingen superhäst i en specifik gren, utan är väldigt mångsidig plus att han är en riktig gentleman som är lyhörd, uppmärksam och hänsynsfull. Spirre är arab, är 13 år gammal och ca 156 cm hög.
Han har tränats och tävlats i följande grenar:
Distansritt upp till Medelsvår
Western upp till C-nivå
Dressyr upp till LA-nivå
Hoppning upp till LD-nivå
Om du känner att du är rätt för mig och Spirre så skicka ett mail:
camilla@hulkki.z.se
Mariell, eller någon med hennes egenskaper
Jag behöver någon som kan ta hand om min häst några gånger per vecka, helst 3-4 dagar. Att "ta hand om" min Spirre innebär:
*Mocka, gör i ordning foder, spåna, mm.
*Ta stallpass 1-2 gånger per vecka.
*Gosa med min häst.
*Rida min häst.
*Rida träningar och tävlingar på min häst.
*Ha kul med min häst.
*Plus annat som det innebär att ha häst på deltid.
Spirre är världens bästa häst. Faktiskt. Han är ingen superhäst i en specifik gren, utan är väldigt mångsidig plus att han är en riktig gentleman som är lyhörd, uppmärksam och hänsynsfull. Spirre är arab, är 13 år gammal och ca 156 cm hög.
Han har tränats och tävlats i följande grenar:
Distansritt upp till Medelsvår
Western upp till C-nivå
Dressyr upp till LA-nivå
Hoppning upp till LD-nivå
Om du känner att du är rätt för mig och Spirre så skicka ett mail:
camilla@hulkki.z.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)